Begreppet introducerades 1999 av den tyske teaterforskaren Hans-Thies Lehmann (född 1944) i boken ”Postdramatisches Theater”. Eftersom teaterkonsten under 2000-talet blivit alltmer mångfasetterad är Lehmanns definitioner dock omdiskuterade. Några karaktärsdrag är ändå tydliga. I den postdramatiska teatern står inte den dramatiska texten och den linjära berättelsen i fokus. Uttrycksmedel som rörelse,