Det talades i det gamla Ostpreussen, nära Kaliningrad (Königsberg) och Elbląg (Elbing). Språket finns belagt i en handskrift (det tysk-preussiska Elbingvokabuläret) från ca 1400 och i tryckta katekeser från 1545 och 1561. Det har lämnat spår i ortnamn, personnamn och dialektord i tyska och polska dialekter.