rankett
rankeʹtt (tyska Rankett, Rackett, ett ord av oklart ursprung, möjligen av medelhögty. ranc ’böjning’, ’krökning’), rackett, blåsinstrument med dubbelt rörblad, i bruk under 1500–1600-talen.
Instrumentet har en kompakt konstruktion med vanligen sju parallella kanaler, borrade i samma trästycke och förbundna till ett sammanhängande cylindriskt tonrör.
Information om artikeln
Källangivelse