Skogsrået uppträdde oftast ensamt och var i svensk folktro företrädesvis kvinnligt. Sedd framifrån framstod skogsrået ofta som en vacker kvinna men bakifrån avslöjades hennes övernaturliga karaktär. I södra Sverige sades det att skogsrået hade ihålig rygg, likt en murken trädstam, medan hon i ett nordligare traditionsområde från norra Bohuslän och