Uttrycket härrör från fornisl. vargr í véum och betyder egentligen ’rövare i helgedomen’. Det används med anslutning till den ursprungliga betydelsen av Tegnér: ”Ja, jag stack i brand hans [dvs. Balders] tempel; Varg i Veum heter jag, / när jag nämnes skrika barnen, glädjen flyr ur gästfritt lag” (”Frithiofs