Windesheimskongregationen utgick från det nederländska klostret Windesheim vid Zwolle, grundat 1386 av en lärjunge till Geert de Groote. Den bidrog starkt till utbredningen av devotio moderna; bland dess medlemmar var Thomas a Kempis. Efter reformationen fick kongregationen sin tyngdpunkt i Tyskland, där den upphörde genom sekulariseringen 1803 (officiellt 1811). Windesheimskongregationen