ökenfäder
ökenfäder, de första generationerna av kristna asketer som från ca 300 drog ut i öknen för att leva som eremiter och vilkas ord och levnadssätt blev riktningsgivande för det kristna monastiska livet.
De tidigaste ökenfäderna, av vilka de mest kända är Antonios Eremiten, Makarios och Evagrios, levde i Egypten. En eremit som fungerade som andlig ledare titulerades abba ’fader’. Ökenfädernas lärjungar förde traditionen vidare till Palestina och Syrien, där eremitlivet blomstrade under 400-talet. Nedtecknandet av deras tänkespråk och av anekdoter om
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse