Asien, jordens största och folkrikaste världsdel, vilken upptar 4/5 av kontinenten Eurasien; drygt

(13 av 92 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Landformer

Omkring 3/4 av Asiens yta utgörs av berg och platåer. Uralbergen, som når knappt 2 000 m ö.h., bildar Asiens gräns mot Europa. Från Pamir (”världens tak”), ett högland mer än 7 500 m ö.h., går system av bergskedjor åt väster och sydväst ända till Turkiet, åt nordöst till Tjuktjerhalvön och Kamtjatka, åt öster till Kina och åt sydöst med fortsättning åt söder till Malackahalvön och Indonesien. Flera kedjor är bland världens högsta, till exempel Tian Shan (över 7 000 m ö.h.), Kunlun Shan, med en

(86 av 661 ord)

Berggrund och jordarter

Geologiskt sett bildar Asien en del av den eurasiska kontinenten och kännetecknas av en invecklad geologisk struktur och historia. Kontinenten har byggts upp av mindre kontinenter, som vuxit till genom nybildning av kontinentskorpa i kanterna. Dessa småkontinenter har sedan smält samman till en större kontinent. Under hela förloppet har delar av jordskorpan veckats och omvandlats i veckzoner, orogener, med bergskedjor och öbågar som resultat.

Kärnorna i de små ursprungliga kontinenterna bildar stabila kratoner, block av prekambriskt urberg. Man räknar med

(80 av 629 ord)

Jordmåner

Bergsjordmåner av varierande slag har mycket stor utbredning i Asien, bland annat i

(13 av 89 ord)

Klimat

Det som bestämmer huvuddragen i Asiens klimatiska förhållanden är den eurasiska landmassans läge och stora yta. Mest utmärkande för klimatet är dess utpräglade kontinentalitet, som bland annat innebär stark avkylning på vintern, främst av de nordliga delarna, och kraftig uppvärmning på sommaren. Härigenom bildas ett mäktigt vinterhögtryck söder om Bajkalsjön och ett sommarlågtryck något längre söderut, och dessa ger i sin tur upphov till monsunerna, som är grunden för årstidsindelningen i hela Syd- och Östasien.

(75 av 535 ord)

Växtliv

Längst i norr härskar arktisk tundra med rishedar och myrar (se även Arktis). Något längre söderut finns en mosaik av skogstundra som gradvis övergår i tajga. Skogsgränsen bildas i Västsibirien av en östlig underart av gran, längre österut av sibirisk lärk och dahurisk lärk (Laʹrix gmeliʹnii). I centrala Sibirien, vid floden Chatangas mynning, ligger trädgränsen på 72°37′ nordlig bredd, den nordligaste i världen.

Tajgan, med granar, tallar, lärkar och ädelgranar samt lövträd som björkar, alar och viden, bildar ett brett

(80 av 785 ord)

Djurliv

Djurgeografiskt är Asien ingen naturligt avgränsad enhet. Minst tre av världens sex faunaregioner är representerade, varav endast den orientaliska helt inryms i Asien (jämför djurgeografi). Himalaya utgör en effektiv spridningsbarriär (topografiskt och klimatologiskt) och bildar gräns mellan den palearktiska regionen i norr och den orientaliska regionen söderut. Södra delarna av Arabiska halvön tillhör den etiopiska faunaregionen, medan Sulawesi, Mindre Sundaöarna och Moluckerna utgör ett övergångsområde till den australiska regionen. Få djurgrupper är endemiska för Asien. Hit hör dock gibboner, spökdjur

(80 av 784 ord)

Naturresurser

Rörande Asiens mineral- och energiresurser, se nedan (avsnittet Näringsliv).

Permafrost, berg och nederbördsbrist gör att Asien trots sin storlek har liten jordbruksareal. De viktigaste odlingsjordarna är de kastanjebruna jordarna och brunjordarna i Kazakstan, de brunjordar som utbildats på lössjordarna i norra Kina samt

(43 av 304 ord)

Befolkning och etnografi

I Västasien dominerar semitisktalande (först och främst arabiska) och iransktalande (bland annat iranier, kurder och pashtuner) och turkisktalande folk (turkar, azerier, turkmener). Lantbruk är huvudsysselsättningen, men också handel och hantverk samt hel- eller halvnomadisk boskapsskötsel spelar eller har spelat en viktig roll. Kulturerna är nästan alla islamiska, men kristna minoriteter finns spridda över hela området.

Det centralasiatiska området är glest befolkat, och historiskt är nomadisk boskapsskötsel det viktigaste försörjningssättet. Jordbruk bedrivs främst i oaserna. Befolkningen är huvudsakligen mongolisk, religionerna är

(80 av 860 ord)

Språk

Språken i Asien hör till flera språkfamiljer. De indoeuropeiska språken (t.ex. hindi, persiska och ryska), de sinotibetanska språken (t.ex. kinesiska)

(20 av 139 ord)

Religion

Religiöst intar Asien en särställning, eftersom alla de stora världsreligionerna har uppstått där: hinduismen,

(14 av 99 ord)

Sydasien

Från ca 3000 f.Kr. fanns i Indus dalgångar en kedja av tidiga statsbildningar. De språkliga minnesmärkena är få och svårtolkade. Det tycks dock finnas ett tydligt inflytande från de mesopotamiska kulturerna och deras religioner. Vedisk religion utvecklades inom stater

(39 av 273 ord)

Sydöstasien

Sydöstasien påverkades av indisk och kinesisk kultur från ca 100-talet e.Kr. Redan på 400-talet fanns hinduismen och buddhismen i stater på fastlandet och i övärlden. Vietnam följde Kinas religionsutveckling fram till 900-talet utom i de södra

(36 av 252 ord)

Östasien

Östasien, dvs. Kina, Japan och Korea, präglas av mötet mellan inhemsk religion och buddhism. I de tidigaste statsbildningarna vid Huang He uppstod ca 1500 f.Kr. en arkaisk kultur. Här uppkom både konfucianismen och daoismen på 500-talet f.Kr. Buddhismen fördes till Nord- och Sydkina från 100-talet e.Kr. längs handelsvägarna från Centralasien samt

(51 av 358 ord)

Centralasien

Centralasien var under de första århundradena e.Kr. en kulturförmedlande region mellan Iran, Indien och Kina.

(15 av 106 ord)

Nutida problem

Buddhismen, hinduismen och islam i Asien har i nutiden flera problem att brottas med. Ett första är den inre splittringen. Buddhisterna har visserligen sedan 1950 en världsorganisation, World Fellowship of Buddhists, men den

(33 av 231 ord)

Kristendomen

Kristendomen spreds mycket tidigt till Centralasien, Kina och Indien längs Sidenvägen och över Indiska oceanen. Det fanns flera biskopar i Indien redan på 300-talet. Särskilt den östsyriska (nestorianska) kyrkan visade sig mycket expansiv. Den nådde Kinas huvudstad redan 635 och blomstrade där till 845, då kyrkan i Kina praktiskt taget utplånades. På 1200-talet fanns många nestorianer bland mongolerna, även inom Djingis khans familj. I Centralasien, behärskat av det muslimska kalifatet sedan 600-talet, levde kyrkan förhållandevis tryggt, innan korstågen förstörde relationerna

(80 av 574 ord)

Näringsliv

Asien är näst Afrika jordens fattigaste världsdel. Kontrasterna är dock mycket stora mellan olika stater vad beträffar råvarutillgångar, näringslivets bredd, ekonomisk tillväxttakt och välstånd. Mest påfallande är fattigdomen i krigshärjade stater, små jordbrukspräglade inlandsstater och ytterst tättbefolkade jordbruksområden. De flesta staterna hade en ekonomisk tillväxt under åren 1985–95. Ett tydligt undantag utgör de åtta stater i Centralasien och Kaukasus vilka till 1991 ingick i Sovjetunionen. De uppvisade

(67 av 472 ord)

Jordbruk och boskapsskötsel

Asiens befolkning ökar med cirka 55 miljoner per år, och behovet av livsmedel växer i proportion till befolkningsökningen. En ännu snabbare ökning av jordbruksproduktionen krävs dock, eftersom näringsintaget i en del stater är mycket lågt. Jordbruk är fortfarande huvudnäringen i många stater i Asien och sysselsätter mer än hälften av befolkningen i de flesta staterna i Syd- och Sydöstasien samt i Kina. Däremot svarar jordbruket för en mindre del av sysselsättningen i Japan och i de nya industristaterna, liksom i

(80 av 867 ord)

Skogsbruk

Skog täcker nära 30 % av Asiens yta, men den avverkas i snabb takt. Fram till omkring 1980 minskade dock knappast skogsarealen, eftersom stora skogsplanteringsprojekt pågick, bland annat i Kina. Därefter har situationen blivit allvarligare, och skogsarealen minskar

(38 av 263 ord)

Fiske

I de flesta stater i Öst- och Sydöstasien kommer huvuddelen av det animaliska proteinet i födan från fisk. Havet utanför Östasien hör till de

(24 av 171 ord)

Mineral

Sibirien, staterna i Centralasien, nordöstra och södra Kina samt mellersta Indien, Filippinerna och Koreahalvön är de mineralrikaste områdena i Asien med stora förekomster av en rad metaller. Däremot är mineraltillgångarna begränsade i sydvästra Asien samt i Japan, som är mycket beroende av import av många viktiga råvaror till industrin. Störst betydelse

(51 av 363 ord)

Energi

Asien har enorma energiresurser. Av världens kända och (enligt bedömning 1997) exploaterbara tillgångar finns i Asien cirka 2/3 av oljan (nära 4/5 om Ryssland inräknas); 4/5 av naturgasen (Ryssland inräknad) och nära hälften av

(34 av 234 ord)

Industri

Mellan 1970 och 1997 ökade industriproduktionen snabbare i Asien än i någon annan del av världen. I låginkomstländerna är dock industrin fortfarande främst inriktad på att producera enklare konsumtionsvaror. I samband med industriutbyggnaden vidgas i de flesta stater klyftan mellan modern, kapitalintensiv, ofta utlandsägd industri och de små och medelstora inhemska företagen, vilkas produktion är arbetskraftsintensiv och ofta rotad i en gammal hantverkstradition.

Japan började industrialiseras under senare delen av 1800-talet, och vid sekelskiftet fanns enstaka större fabriker även i

(80 av 636 ord)

Förhistoria

Den förhistoriska utvecklingen i Asien är av mycket skiftande karaktär på grund av områdets väldiga omfattning och olika naturförutsättningar: från arktiskt klimat till tropiskt och från kust till höga bergstrakter. De glest spridda fynden från paleolitikum bildar inte något mönster. Däremot kan fyndplatserna från

(44 av 308 ord)

Paleolitikum

Forskningen antar att tidiga hominider från Afrika nådde Fjärran Östern över Främre Orienten och Sydasien. En form av Homo erectus fanns på Java för kanske en miljon år sedan (javamänniskan). I Indien, Vietnam och Thailand

(35 av 247 ord)

Neolitikum och bronsåldern

I slutet av paleolitikum fanns i Främre Orienten redan byar med runda hyddor och en befolkning som levde av jakt, ibland specialiserad till en bestämd djurart. Man samlade även in växtdelar, som maldes på malstenar, och skäror med flintegg förekom. De tidigast odlade växterna, vete och korn, är belagda ca 9000 f.Kr. Oxe, får och get m.fl. djur som jagades vid den tiden fanns i domesticerade former något senare. Keramik användes från 7000-talet. Byarna utvecklades, och städer uppstod. På 5000-talet

(80 av 719 ord)

Järnåldern

Järn började användas som bruksmetall i Främre Orienten redan under andra årtusendet f.Kr. och i det övriga Asien vid olika tidpunkter under första årtusendet f.Kr. Järnåldern i Främre Orienten

(29 av 201 ord)

Historia

Asiens geografiska förhållanden, dess bergskedjor och öknar, har under förindustriell tid

(11 av 53 ord)

Källförhållanden

Vår kunskap om Asiens forntid och äldre historia kommer från arkeologiska utgrävningar. Till de äldsta skrivna källorna hör kilskriftstavlor från Babylonien. De sumeriska texterna är mytologiskt präglade; från assyrisk och nybabylonisk tid finns även kungakrönikor och andra urkunder.

I antikens Grekland och Rom fanns historieskrivare som skildrade förhållandena i Asien, främst Mindre Asien. Tidiga grekiska beskrivningar av längre bort belägna delar av Asien byggde på

(65 av 459 ord)

Tidiga flodkulturer

Fortfarande lever största delen av Asiens befolkning på landsbygden, och så har det varit sedan människan för ca 10 000 år sedan började överge

(24 av 159 ord)

Tidiga ”världsriken”

I Eufrat–Tigrisdalen avlöste storriken och dynastier varandra vid makten: sumerer, babylonier, assyrier. Handel och kulturutbyte förekom mellan sumererna och Mohenjo-Daro i Indusdalen omkring 2000 f.Kr. Herraväldet över handelsvägarna mellan österland och västerland var basen för det assyriska rikets makt.

Härskare i Eufrat–Tigrisområdet benämnde sig ”konung över de fyra världsdelarna”. Samma övertygelse om att vara ett

(55 av 387 ord)

Handelsvägar

Handelskontakterna mellan öst och väst ökade under följande århundraden. Skyterna i Sydryssland förmedlade grekisk kultur österut längs Sidenvägen. Via Västasien drevs betydande handel mellan kontinenterna. Södra Indien var centrum för den asiatisk-romerska handeln, och sydindiska kungar anställde romerska legoknektar. Under 300–400-talen e.Kr. behärskades övriga Indien av det hinduiska guptariket. Från 200-talet f.Kr. växte ett iranskt storrike fram. Under niohundra år var

(61 av 430 ord)

Centralasiatisk expansion

Nomadstammarna i Centralasien hade boskapsskötsel som huvudnäring och rörde sig över stora områden för att tillfredsställa behovet av betesmarker för den växande befolkningens allt större hjordar. På 700-talet dominerade uigurerna handeln på Kina. Under 1000-talet grundade seljuqerna ett muslimskt välde, som formellt sträckte sig från Medelhavet till Xinjiang och

(49 av 344 ord)

Europeisk kolonialism

I högmedeltidens Europa växte efterfrågan på Orientens utbud av varor, främst kryddor. Efter mongolväldets sönderfall försvårades karavantransporterna, och sjövägen till Orienten framstod som ett alternativ. Konkurrensen om handelsmonopol och handelsstationer i Orienten hårdnade. Under senare delen 1500-talet tog spanjorerna Filippinerna i besittning, och portugiserna började på 1500-talet etablera sig

(49 av 350 ord)

Japan och Kina isolerar sig

Japan och Kina motstod de europeiska försöken att kolonisera Asien. Japan avskärmade sig från omvärlden från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Nederländare ägde emellertid i kraft av ett handelsmonopol tillträde och var i japanska ögon inte komprometterade eftersom de inte bedrivit kristen missionsverksamhet. Shogunerna

(46 av 326 ord)

Asiatisk stagnation – imperialismens effekter

Med den industriella revolutionen ökade kolonialmakternas behov av råvaror, samtidigt som de för fortsatt ekonomisk tillväxt behövde större marknader. Kolonierna blev

(21 av 148 ord)

Kamp för frihet

Japan, Kina och Siam hade förblivit självständiga. Kolonialmakternas kärnområden låg i Syd- och Sydöstasien. I den intellektuella medelklass med västerländsk skolning som växte fram här organiserades nationalistiska, antikoloniala självständighetsrörelser, inspirerade av västerländska ideologier som liberalism och socialism. Japans maktuppsving och segrar i rysk-japanska

(43 av 304 ord)

Ekonomisk osjälvständighet

Med politisk självständighet följde dock inte ekonomiskt oberoende. Flertalet stater var som politiskt självständiga kvar i det beroende som den

(20 av 137 ord)

Asiatisk maktkamp

Politiskt kom Asien efter andra världskriget i kläm mellan stormakterna, landmakten Sovjetunionen och sjömakten USA. År 1955 möttes i den indonesiska staden Bandung ledarna för 30 stater i Asien och Afrika, tillsammans representerande en majoritet av världens befolkning. De enades om en alliansfri utrikespolitik och fredlig samexistens.

(47 av 335 ord)

Medverkande

  • Arne Strid
  • Evert Baudou
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Bergström
  • Jan Ovesen
  • Jonas Jonson
  • Karl-Reinhold Hællquist
  • Margit Werner
  • Masja Koptjevskaja Tamm
  • Ronnie Liljegren
  • Rudolf Hultkvist
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Landformer:
H. W:son Ahlmann (utgivare), Asien (1971).
Berggrund och jordarter:
P. Cattermole & P. Moore, The Story of the Earth (1985);
S.M. Stanley, Earth and Life through Time (1985).
Klimat:
J. Blüthgen, Allgemeine Klimageographie (1964);
A.N. Strahler, Modern Physical Geography (1978).
Djurliv:
V.E. Flint m.fl., A Field Guide to Birds of the USSR. Including Eastern Europe and Central Asia (översatt från ryska 1983);
Ben F. King & E.C. Dickinson, A Field Guide to the Birds of South-East Asia (1975);
R. Meyer de Schauensee, The Birds of China(1984);
P. Pfeffer, Asiens natur (1970).
Naturresurser:
D.R. Derry, A Concise World Atlas of Geology and Mineral Deposits (1980);
N. Myers (utgivare), The Gaia Atlas of Planet Management (1985).
Befolkning och etnografi:
G. Evans (utgivare), Asia’s Cultural Mosaic: An Anthropological Introduction (1993);
L. Krader, Peoples of Central Asia (1963);
P. Kunstadter (utgivare), Southeast Asian Tribes, Minorities and Nations (1967);
C. Maloney, Peoples of South Asia (1974);
R. Weekes (utgivare), Muslim Peoples: A World Ethnographic Survey 1–2 (1984).
Religion:
H. Bräker, Kommunismus und Weltreligionen Asiens (1979);
C. Caldarola (utgivare), Religions and Societies: Asia and the Middle East (1982);
T. Christensen & S. Göransson, Kyrkohistoria 3 (1976);
C.F. Hallencreutz, Tro från Tredje världen (1983).
Näringsliv:
The Far East and Australasia, utgiven av Europa Publications (1969–); The Middle East and North Africa, utgiven av Europa Publications (1948–).
Förhistora:
G. Clark, World Prehistory in New Perspective (1977);
M. Grjasnow, Südsibirien, Historia Mundi (1970);
B. Gyllensvärd (utgivare), Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina (1974);
A.P. Okladnikow, Der Mensch kam aus Sibirien (1974). Se även de världshistoriska översiktsverk som anförs nedan.
Historia:
I. Barnes & R. Hudson, Historical Atlas of Asia (1998);
A.T. Embree m.fl., Encyclopedia of Asian History 1–4 (1988);
A.T. Embree & C. Gluck (utgivare), Asia in Western and World History (1997);
F. Godement, The New Asian Renaissance (1997);
M. Nordberg, Asiens historia till 1914 (1979);
S. Tønnesson & H. Antlöv (utgivare), Asian forms of the Nation (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Asien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/asien