dorer
doʹrer (grekiska Dōrieʹis), grekisk folkstam som bebodde landskapen Argolis, Lakonien och Messenien på Peloponnesos, Megaris (norr om Isthmos), Kreta, Rhodos, Kos m.fl. öar samt ett område på sydvästra Mindre Asiens kust.
Genom den s.k. andra kolonisationen, som började på 700-talet f.Kr., spred sig dorerna även till Syditalien (Taranto), Sicilien (Syrakusa, Gela, Agrigento), Nordafrika (Kyrene) och södra Mindre Asien (Pamfylien). Förutom genom sina dialekter förenades dorerna av vissa gemensamma kulter och myterna om sin härstamning. De var uppdelade i tre stammar, Hylleis
Information om artikeln
Medverkande
Johan Flemberg
Källangivelse