galax
galax (franska galaxie, av latin galaʹxias, av grekiska galaxiʹas (kyʹklos), ’Vintergatan’, egentligen: ’mjölkringen’, av gaʹla genitiv gaʹlaktos, ’mjölk’)
(18 av 125 ord)Historik
Det diffusa, töckenartade utseende som galaxerna uppvisar när man betraktar dem genom mindre teleskop gjorde att de tidigare uppfattades som gasnebulosor. Bland objekten i den första större katalogen över nebulosor och stjärnhopar, sammanställd av Charles Messier 1781, hittar man därför även många galaxer.
(43 av 303 ord)Galaxernas huvudtyper
Galaxer indelas efter sin storlek och ljusstyrka i normala galaxer och dvärggalaxer. Dessa indelas i sin tur i typer. Bland de normala kan man särskilja två ljusa huvudtyper, elliptiska galaxer (E) och skivgalaxer. Skivgalaxerna brukar indelas i linsformade galaxer (S0) och spiralgalaxer (S). Ungefär 1/5 av de ljusa galaxerna är av elliptisk typ och cirka 3/4 utgörs av skivgalaxer. Återstoden domineras av de ljussvagare oregelbundna eller irreguljära (Irr) galaxerna.
De första morfologiska klassifikationssystemen för de ljusare huvudtyperna utvecklades i mitten
(80 av 950 ord)Avståndsbestämning till galaxer
Vid bestämning av avstånd till galaxer kan olika metoder användas beroende på hur avlägsen galaxen är. De flesta avståndsbestämningar utnyttjar någon standardljuskälla, det vill säga ett objekt om vilket man vet hur mycket ljus det verkligen sänder ut. Man kan då räkna ut hur långt bort det måste ligga för att ha den ljusstyrka som man
(56 av 398 ord)Galaxernas uppbyggnad
Såsom namnet antyder har E-galaxerna en regelbunden, nära nog ellipsoidisk form. En närmare undersökning visar emellertid att formerna kan variera märkbart, från avplattade sfäroider till cigarr- eller till och med lådformade strukturer. Formerna avspeglar hur galaxen byggts upp genom årmiljarderna. Bland dE-galaxerna hittar man Andromedagalaxens satellitgalax Messier 32 (M 32). Dessa har mycket ljusa centralpartier och kan betraktas som ljussvaga varianter av normala E-galaxer. Skivgalaxerna kännetecknas av att de är uppbyggda av tre huvudkomponenter: skivan, centralförtätningen och den vidsträckta, ljussvaga halon.
(81 av 642 ord)Galaxernas dynamik
Genom analys av galaxernas spektra kan man få kunskap om rotation och inre rörelseförhållanden. Rotationshastigheten hos de större elliptiska galaxerna är mycket låg och räcker inte för att förklara formen hos de mer avplattade systemen. Förklaringen får i stället sökas i stjärnornas individuella rörelser, vilka i centraldelarna följer utsträckta, radiella banor. Galaxerna får sin största
(55 av 392 ord)Galaxernas massor
Genom att analysera skivgalaxernas strukturer och rotationskurvor, dvs. hur rotationshastigheten ändras beroende på avståndet från centrum, kan fördelningen av massan inom galaxen bestämmas. Man skulle förvänta sig att huvuddelen av galaxens massa skulle vara samlad inom den lysande delen av skivan. Konsekvensen borde vara att rotationshastigheten skulle avta ju
(49 av 349 ord)Galaxernas centra – aktiva galaxer
Studiet av galaxernas centrala delar utgör ett av de viktigaste fälten inom galaxforskningen. Intresset är huvudsakligen inriktat på de aktiva galaxerna som utgör
(23 av 164 ord)Seyfertgalaxer
Den första systematiska studien av aktiva galaxer genomfördes 1943 av den amerikanske astronomen Carl Seyfert (1911–60). Han fann att vissa spiralgalaxer med ljusa kärnpartier uppvisade spektra
(26 av 181 ord)LINER-galaxer
Omkring en tredjedel av de ljusare galaxerna utgörs av LINER-galaxer (low
(11 av 46 ord)Radiogalaxer
I samband med den snabba utveckling som radioastronomin fick efter andra världskriget upptäcktes en ny typ av galaxer med kraftigt förhöjd radiostrålning
(22 av 151 ord)Blazarer
Närbesläktade med radiogalaxerna är blazarerna, vilka också samtliga är starka radiokällor. Prototypen är galaxen BL Lacertae (BL
(17 av 115 ord)Kvasarer
De ljusaste aktiva galaxerna finner man bland kvasarerna. De uppvisar liknande egenskaper som Seyfert 1-galaxer och BLRG, men på en kraftigt förhöjd nivå. Den
(24 av 159 ord)Den centrala energikällan
Ett viktigt problem inom den extragalaktiska astronomin gäller egenskaperna hos den centrala energikällan i aktiva galaxer. På grund av den ringa utsträckningen hos de inre, tätare områdena nära den aktiva kärnan är detaljstudier svåra att genomföra även med de största teleskop. Man tvingas därför utnyttja indirekta metoder för att studera dem. Ljuset därifrån uppvisar ofta variationer på en tidsskala av veckor eller dagar, ibland ännu kortare. Den sträcka ljuset hinner på motsvarande tid utgör ett mått på områdets storlek.
Den
(80 av 754 ord)Galaxernas fördelning i rymden
Studier av galaxernas fördelning i rymden visar att anhopningar på olika skalor är mycket vanliga. Cirka 20 procent av
(19 av 131 ord)Galaxernas uppkomst och utveckling
Teorierna om galaxernas uppkomst är tätt förbundna med rådande kosmologiska frågeställningar. Som utgångspunkt brukar man förutsätta att teorin för stora smällen gäller. Enligt denna har universum sitt ursprung i ett mycket hett och förtätat tillstånd för knappt 14 miljarder år sedan. Som en förutsättning för galaxbildning brukar man vanligen på teoretiska grunder anta att det på ett tidigt stadium i universums utveckling uppstår ojämnheter i urplasmat. Beräkningen av hur dessa ojämnheter tillväxer med tiden beror starkt på om man utgår
(80 av 1061 ord)