hinduism
hinduism, dominerande religion i Indien, den största i Sydasien och en av de stora världsreligionerna. Någon allmänt accepterad definition finns inte. Hinduismen har ingen stiftare, ingen av alla erkänd helig skrift och ingen
(33 av 230 ord)Induskulturen och vedisk religion
De sensationella arkeologiska fynden på 1920-talet från den jordbruksbaserade Induskulturen (slutet av 2000-talet och början av 1000-talet f.Kr.) har tolkats som vittnesbörd om en inriktning på fruktbarhet och rituell renhet och om ett teokratiskt styrelseskick; ibland har man också tyckt sig kunna
(42 av 300 ord)Den klassiska hinduismens framväxt
Kring mitten av årtusendet före Kr.f. genomgick det nordindiska samhället en snabb omvandling. Den ekonomiska och politiska tyngdpunkten försköts till den centrala Gangesslätten. Bönderna, hantverkarna, köpmännen och de politiska ledarna i de nu framväxande byarna och städerna
(37 av 259 ord)Världsbild, gudsbild
Det kosmos som skildras i den episk-puraniska litteraturen är väldigt till sin omfattning både i tid och i rum och beskrivs systematiskt och detaljrikt. Världen har sin grund i och utgår från Gud. Den högsta gudomen är i sig evig och oföränderlig; i sin absoluta aspekt kan den identifieras med brahman och är då höjd över alla individuella egenskaper och saknar personliga attribut. Men gudomen är också ett personligt väsen,
(70 av 491 ord)Samhällsordning, ortodoxi
Hinduismen erkänner fyra legitima mål för människors strävan: sinnlig njutning (kama), makt och rikedom (artha), normuppfyllelse (dharma) och förlossning (moksha) från återfödelsernas kretslopp.
(23 av 164 ord)Kult
Vid sidan av de överlevande delarna av det vediska ritsystemet utvecklades nya kultformer, som också starkt påverkades av yoga; meditation (dhyana) är ett väsentligt inslag. Denna ”agamiska” kult (det vill säga kult i enlighet med agamatexternas föreskrifter) – puja eller arcana – innebär i första hand dyrkan av gudar och andra väsen och utförs både i hemmet och i tempel och helgedomar. I enlighet med principen om ahimsa (’icke-våld’) är slaktoffer (som varit en viktig del av vedisk ritual) uteslutna från
(81 av 920 ord)Högtider
Den hinduiska kalendern kombinerar solår och månår, så att tolv månader om vardera 30 dagar vart femte år fylls ut med en skottmånad, som undantas från festräkningen. Högtiderna tillhör alltså månåret, där varje månad är uppdelad efter månens tilltagande och avtagande. Tiden från nymåne till fullmåne kallas då den ljusa
(50 av 352 ord)Bhaktifromheten
Den personliga relationen till en gud som ett hjälpande och förlossande väsen har formen av bhakti, (’[guds]hängivenhet’). Förbunden med bhakti är prapatti (’underkastelsen’ [under Gud]). Nära knuten till bhaktifromheten är föreställningen om gudomens förmåga att manifestera sig och ingripa för att bekämpa
(42 av 300 ord)Shaktism och tantrism
Dyrkan av den högsta gudomen i kvinnlig form kallas inom hinduismen shaktism (av shakti ’kraft’); hon betraktas då som en skapande, förstörande och förlossande gudom. Shakti framträder annars som den manlige gudens attribut eller personifierad som hans kvinnliga partner (hustru). Jämför
(41 av 288 ord)Reformrörelser och politisk hinduism
Det brittiska kolonialväldet i Indien innebar en rad genomgripande förändringar inom samhällsliv och kultur. Det ledde till att krav började resas bland hinduerna på en inre omvandling av hinduismen i kombination med sociala reformer. En rad reformrörelser växte fram under 1800-talets lopp. I flera avseenden tjänade den kristna missionen som inspirationskälla. Samtidigt framhävdes gärna den indiska andligheten gentemot västerlandets materialism. En viktig roll spelade den hinduiska eliten i Bengalen och framför allt i Kolkata
(74 av 520 ord)Forskningshistoria
Kunskapen i Europa om indisk kultur och religion var länge fragmentarisk. Mer samlad information fanns i den muslimska världen; en höjdpunkt utgjorde al-Birunis encyklopediska verk om Indien (ca 1030). 1600- och 1700-talens europeiska
(33 av 231 ord)