kärnenergi, energi som frigörs vid reaktioner med atomkärnor eller vid sönderfall av atomkärnor.

(13 av 91 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kärnenergi för elproduktion

Kärnenergins civila användning domineras av produktion av el, kärnel (eller, med en gängse men ur fysikalisk synvinkel oegentlig benämning, kärnkraft). För varje enhet producerad el bildas två enheter värme. Denna värme behöver kylas bort med hjälp av vatten. När klimatet blir varmare kan problem uppstå för vissa kärnreaktorer att kyla bort värmen under delar av året, en situation som

(59 av 419 ord)

Historik

Kärnenergins historia kan anses börja med upptäckten av fissionsprocessen i Berlin 1938 av Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassman. På grund av de möjliga militära tillämpningarna mörklades kärnenergiarbetet under andra världskriget. Den första kärnreaktorn startades 1942 av Enrico Fermi och hans medarbetare i Chicago.

(45 av 316 ord)

Utvecklingen i Sverige

I november 1945 tillsattes en kommitté, Atomkommittén, som skulle planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet. Utgående från dess förslag beslutade riksdagen 1947 att ett till 4/7 statligt företag, AB Atomenergi, skulle bildas. Dess uppgift var att bland annat. anskaffa och renframställa uran. Det skulle också bedriva den övriga verksamhet som var nödvändig för att man skulle kunna bygga först en forskningsreaktor samt senare kärnreaktorer för elproduktion.

Som en följd av detta arbete

(70 av 498 ord)

Medverkande

  • Nils Göran Sjöstrand
  • Tobias Persson

Litteraturanvisning

Sven Bergquist, De heta åren (1985);
Harry Brynielsson, ”Utvecklingen av svenska tungvattenreaktorer 1950–70”, Dædalus 1989–90;
Charles D. Ferguson, Nuclear Energy (2011);
Nils Forsgren, Från ingenting alls till Ringhals (1994);
Olle Gimstedt, Från atom till kärnkraft (1985);
Karl-Erik Larsson, ”Kärnkraftens historia i Sverige”, Kosmos 1987;
Sigfrid Leijonhufvud, (Parentes?: En historia om svensk kärnkraft (1994);
Bo Lindell, Pandoras ask: Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia 1 (1996);
Bo Lindell, Damokles svärd: Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia 2 (1999);
Bo Lindell, Herkules storverk: Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia 3 (2003);
Cnut Sundqvist & Erland Tenertz, ”Utvecklingen av den svenska kokarreaktorn”, Dædalus 1992.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kärnenergi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärnenergi