lärjunge
lärjunge, äldre ord för elev; i speciell betydelse den som följer en mästare och tillägnar sig dennes lära, levnadsmönster, andliga insikter etc.
Kända exempel på mästare som samlat lärjungar kring sig är buddhan Shakyamuni, de grekiska och indiska filosoferna, Jesus (se de tolv), de judiska rabbinerna, de tidiga kristna munkarna och de japanska zen-mästarna. Förhållandet mästare–lärjunge förutsätter att det finns kunskaper som man inte kan förvärva genom studier utan enbart genom långvarig
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse