lemma
lemma (lat., ’tema’, ’titel’, ’epigram’, av grekiska lēʹmma ’tanke’, ’innehållsuppgift’, egentligen ’det mottagna’, till lambaʹnō ’ta’, ’gripa’), ordform betraktad som grundform eller uppslagsform i en ordbok eller lexikalisk teori.
Normalt väljs den oböjda (eller minst markerade) formen, t.ex. dyka, som då representerar klassen av samhöriga böjningsformer, stavningsformer och uttalsformer: dyka, dyker, dök, dykte, dykt, dykas, dyks, döks, dyktes och dykts. I ett fall som bok föreligger två
Information om artikeln
Källangivelse