psalm
psalm [salm] (senlatin psaʹlmus ’sång ackompanjerad av stränginstrument’, ’psalm’, av grekiska psalmoʹs ’knäppning (på stränginstrument)’, av psaʹllō ’knäppa (på stränginstrument)’), metrisk och strofisk kyrkovisa, främst avsedd för församlingssång, en betydelse som ordet fick i Norden efter reformationens genomförande. Psaltarens psalmer användes i judendomen både som vallfartssånger och i gudstjänsten och kom
(51 av 364 ord)Jul-, påsk- och sommarpsalmer
I den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken 1986 är Svenska Psalmboken 112–129 julpsalmer. Från julfirandets äldsta tid är ”Världens Frälsare kom här” (Ambrosius). ”En jungfru födde ett barn i
(30 av 210 ord)Psalmernas melodier
Luther skrev ofta sina kyrkovisor till egna melodier men övertog också en del medeltida andliga sånger på tyska och översatte latinska sånger ur cantio-, hymn- och sekvensrepertoaren. Psalmerna sjöngs enstämmigt av församlingen eller flerstämmigt av kören (med melodin i tenorstämman). Mot slutet av 1500-talet började man
(46 av 328 ord)