saxofon
saxofon [-fo:ʹn] (efter Adolphe Sax och grekiska phōnēʹ ’ljud’, ’ton’), blåsinstrument av metall med konisk borrning och enkelt rörblad, på grund av sin konstruktion räknat som träblåsinstrument.
Det skapades och patenterades 1846 av Adolphe Sax, som byggde instrumentet i två familjer om sju storlekar, stämda i B och Ess för militärmusik respektive i C och F för symfoniskt bruk. B- och Ess-instrumenten slog bäst igenom och har blivit de normala: sopranino i Ess, sopran i B, alt i
Information om artikeln
Medverkande
Sven Berger, Tore Eriksson
Källangivelse