Hayden vann filmkritikens respekt i ”I asfaltens djungel” (1950), ”Johnny Gitarr” (1954), ”Spelet är förlorat” (1956) och som den galne generalen Ripper i ”Dr Strangelove” (1964). Dessa och andra pregnanta karaktärsstudier, t.ex. i ”Gudfadern” (1972), ”1900” (1976) och ”Zigenarkungen” (1978), varvades med hjälteroller i många rutinartade actionfilmer.