K. var en föregångsman inom strumakirurgin. Vid struma, dvs. förstorad sköldkörtel, avlägsnade man tidigare sköldkörteln helt, vilket bl.a. ledde till förändrad (för låg) ämnesomsättning (hypotyreos). K. publicerade 1883 en omfattande utredning, där han slog fast att vid operation för struma fick sköldkörteln inte avlägsnas helt, utan man borde lämna kvar