Ungern, stat i Centraleuropa; 93 030 km2, 9,6 miljoner invånare (2023). Ungern gränsar i norr till Slovakien, i nordöst till

(20 av 130 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Utmärkande för Ungerns landformer är framför allt vidsträckta låglandsområden. Alföld, den stora slätten i sydöstra Ungern, kallas ofta pustan och upptar hälften av

(23 av 159 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Utmärkande för Ungerns landformer är framför allt vidsträckta låglandsområden. Ungern omges av alpina bergskedjor som Karpaterna i norr och öster, Östalperna i väster (se Alperna) och Dinariska alperna i sydväst.

Den stora

(32 av 227 ord)

Klimat

Ungern har ett tempererat klimat med stark kontinental prägel. Då huvuddelen av terrängen är långlänt och flack varierar inte heller klimatet nämnvärt mellan landets olika delar. Vädervariationerna under

(28 av 196 ord)

Växt- och djurliv

Ungerns natur präglas till stor del av floderna Tisza/Körös och Donau/Drava, kring vilka vida slättområden breder ut sig. Fram till mitten av 1800-talet översvämmades regelbundet upp till en fjärdel av landet, men i takt med utdikningar och invallningar försvann dessa områden och ersattes med intensiva, storskaliga jordbruksparceller med lite utrymme för ursprunglig fauna och flora. Här och var överlevde de torra grässtäpperna benämnda pusta, vilka alltjämt används för extensivt bete med nötkreatur, hästar och får och har stora naturvärden. De

(80 av 852 ord)

Naturskydd

Ungern har tio nationalparker, 36 landskapsskyddade områden, närmare 150 naturreservat samt

(11 av 37 ord)

Befolkning

Ungern har en befolkningstäthet av 107 invånare per km2 med de största befolkningskoncentrationerna

(13 av 98 ord)

Språk

På grund av Ungerns stora landavträdelser efter första världskriget är ungerska

(11 av 29 ord)

Religion

Kristendomen nådde nuvarande Ungern redan under romersk tid. Under 900-talet förekom mission både från

(14 av 96 ord)

Utbildning

Utbildning har länge haft hög prioritet i Ungern. År 1868, ungefär samtidigt med flera länder i Västeuropa, antog parlamentet en lag om obligatorisk skolgång för barn mellan 6 och 12 år. Elevkompetensen

(32 av 226 ord)

Sociala förhållanden

Under den kommunistiska tiden var socialförsäkringssystemet väl utbyggt. Efter 1989 har det nya ekonomiska systemet lett till försämringar i den sociala servicen, och levnadsstandarden har sjunkit

(26 av 180 ord)

Ekonomi och näringsliv

Ungerns ekonomi hör till de största i Östeuropa. Landet har ett exportinriktat näringsliv som under större delen av 00-talet dragit

(20 av 142 ord)

Bakgrund

Övergången till planekonomi ägde rum 1947–51. Även i ett typiskt agrarland som Ungern satsade man på

(16 av 114 ord)

Jordbruk

Omkring 2/3 av landets yta är brukbar jord.Ungern är bland världens största producenter av gåskött, kanariefrö och rågvete. Andra viktiga grödor är vete, majs, sockerbetor,

(25 av 172 ord)

Skogsbruk

Omkring 1/5 av Ungerns areal är täckt av skog; de största

(11 av 33 ord)

Råvarutillgångar och energiförbrukning

Ungern producerar endast små mängder mineral och sektorn bidrar marginellt till landets BNP. Landets viktigaste mineralförekomster utgörs av bauxit från Bakonyskogen

(21 av 146 ord)

Industri

Ännu under mellankrigstiden var den ungerska industrin nästan helt baserad på jordbruksprodukter såsom kvarnar, sockerbruk och konservfabriker. I likhet med i övriga

(22 av 157 ord)

Utrikeshandel

Under den kommunistiska tiden dominerade handeln med SEV-länderna (COMECON) i allmänhet

(11 av 52 ord)

Turism och gastronomi

Turismen är väl utvecklad och dess betydelse för landets ekonomi ökar stadigt. Redan som planekonomiskt land inom östblocket välkomnade man turister. Cirka 9,5 miljoner besökte landet 2010. De tre viktigaste resmålen är Budapest, Balatonsjön och Donaukröken.

Huvudstadens två delar, det högt belägna Buda med fästning

(45 av 320 ord)

Transporter

Genom sitt centrala läge i Europa utvecklades Ungern till ett viktigt transitland

(12 av 81 ord)

Massmedier

Ungerns massmedier har förändrats i grunden efter kommunismens fall. Demokratisering och privatisering präglade 1990-talet, medan ny

(16 av 112 ord)

Internet och mobil telefoni

Drygt 89 procent har tillgång till internet, men tillgängligheten ökar när

(11 av 60 ord)

TV och radio

Statligt ägda Magyar Televísió (MTV) sänder i tre kanaler, dessutom finns det

(12 av 82 ord)

Dagspress och magasin

Dagstidningarna har tappat rejält i upplaga under senare år. Sammanlagt finns ett trettiotal dagliga tidningar, varav tio med riksspridning.

(19 av 133 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Ungern övergick formellt 23 oktober 1989 från att vara en socialistisk folkrepublik till att bli en parlamentarisk demokrati, genom att kommunistpartiet avsade sig sitt maktmonopol och fri partibildning tilläts. En ny författning antogs 2011 och trädde i

(37 av 258 ord)

Politik

Redan 1987–89 formerade den demokratiska oppositionen sig i separata politiska partier med tydliga ideologiska skillnader. De första fria valen 1990 vanns av det konservativa Ungerskt demokratiskt forum (Magyar Demokrata Fórum, MDF) som bildade regering tillsammans med Oberoende småbrukarpartiet (Független Kisgazdapárt, FKgP) och Kristdemokratiska folkpartiet (Kereszténydemokrata Néppárt, KDNP). Fridemokratiska alliansen–Ungerns liberala parti (Szabad Demokraták Szövetsége–a Magyar Liberális Párt, SzDSz), med rötter i dissidentrörelsen från 1970- och 80-talen, blev största oppositionsparti medan de före detta kommunisterna i Ungerska socialistpartiet (Magyar Szocialista Párt

(80 av 821 ord)

Internationella samarbeten

Den 16 juni 1991 återfick Ungern full suveränitet när de sista sovjetiska trupperna lämnade landet. Snabbt inriktade sig Ungern på att inlemmas i de säkerhetspolitiska och ekonomiska

(27 av 188 ord)

Rättsväsen

Kommunistregimens fall har lett till stora förändringar i landets rättsliv, först och främst

(13 av 91 ord)

Mänskliga rättigheter

De första åren efter kommunismens fall upplevde Ungern dramatiska politiska och ekonomiska förändringar. Antalet personer som levde under existensminimum fördubblades initialt men kom senare att stabiliseras under början av 00-talet, men för många människor kom fattigdomen att vara beständig.

Arbetslösheten och antalet fattiga ökade i anslutning till den ekonomiska krisen i Europa 2008, samtidigt som anslagen

(56 av 395 ord)

Försvar

Ungern ingår sedan 1999 i NATO. Försvaret, som bygger på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om 6 månader, omfattar (2008)

(21 av 147 ord)

Litteratur

Den äldsta bevarade texten på ungerska är ett begravningstal från ca 1150, medan den äldsta dikten härrör från 1290-talet. På 1500-talet skapades den nationella litteraturen, och den första fullständiga bibelöversättningen av Gáspár Károlyi fick betydelse för det ungerska litterära språket. Soldaten och renässanspoeten Bálint Balassi är än i dag allmänt citerad. Likaså sjungs fortfarande kuruc-sångerna, en folklig lyrik från Rákóczidynastins frihetskrig på 1600- och 1700-talen.

Under upplysningstiden startades ett språkligt förnyelseprogram, vilket utvecklades till en landsomfattande rörelse

(77 av 549 ord)

Drama och teater

Nationella strävanden gjorde sig under inflytande av upplysningstankarna gällande på teaterområdet under senare delen av 1700-talet. År 1790 började en ungersk teatergrupp framträda i olika lokaler i Pest, huvudsakligen

(29 av 204 ord)

Film

Det första ungerska filmbolaget var förmodligen Projectograph (1908) som, under ledning av biografägaren Mór Ungerleider (1872–1955), spelade in journalfilmer. Först med tillkomsten av bolaget Hunnia i Budapest 1911 kom regelbunden produktion av spelfilmer till stånd i Ungern. Bland 1910-talets regissörer återfanns Sándor (senare Alexander) Korda och Mihály Kertész (senare Michael Curtiz). Ungern fick i mars–augusti 1919 världens första nationaliserade filmindustri; under en kort kommunistregim producerades drygt 30 filmer.

Den följande

(70 av 498 ord)

Konst

Ungerns konsthistoria når utanför gränserna för den nuvarande statsbildningen. Flera namnkunniga medeltida konstnärer kom t.ex. från Kolozsvár (Cluj i nuvarande Rumänien). Av italienare vid

(24 av 168 ord)

1900- och 2000-talen

De västeuropeiska konstnärliga strävandena vid sekelskiftet 1900 befruktade den ungerska konstutvecklingen. Till kretsen av konstruktivister kring författaren och konstnären Lajos Kassák hörde bl.a. László Moholy-Nagy som

(26 av 181 ord)

Arkitektur

Parallellt med kristendomens utbredning i Ungern på 1000-talet började kyrkor och kloster uppföras runtom i landet. Ett framträdande exempel är den romanska katedralen i Pécs, vid 1000-talets slut utvidgad till en treskeppig basilika med torn i alla fyra hörnen, en femskeppig krypta och rik skulptural dekor. Även den senromanska kyrkan i Ják, med rikt skulpterad västportal, är berömd. Under 1200-talets

(60 av 424 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Hovkulturen i Budapest under medeltid och renässans innefattade både folklig tradition och anslutning till internationella mönster genom gästande musiker. En kulmination utgjorde musiklivet vid kung Mattias I Corvinus hov under 1400-talets senare del. Med

(34 av 233 ord)

Folkmusik

Den ungerska folkmusiken är i huvudsak enstämmig och diatonisk. Bartók och Kodály skiljde mellan två lager av folkmusik. Ett äldre skikt har fallande, rikt ornamenterade

(25 av 177 ord)

Populärmusik

I början på 1900-talet bestod populärmusiken i Ungern av operetter och den ovan nämnda ”zigenarmusiken” som framfördes på kaféer och restauranger. Efter andra världskriget och Ungerns inlemmande i kommunistsfären blev klimatet mot populärmusiken hårdare. Operetter framfördes fortfarande sporadiskt, men annars dominerades musiken av

(43 av 306 ord)

Dans

Folkdanserna i Ungern är relativt få och likartade. De äldsta är ringdanser och ringlekar, oftast utförda av flickor (karikázó). Under renässansen spreds

(22 av 152 ord)

Folkkultur

Det historiska Ungern var en mångkulturell stat, vilket påverkade den ungerska folkkulturens utveckling. Förutom interaktion med de kringboende folken har invandringen av tyskar, italienare m.fl. medfört impulser som avsatt spår inom

(31 av 216 ord)

Mat

För Ungerns mattraditioner, se ungersk mat.

(6 av 6 ord)

Sport

Fotboll är Ungerns nationalidrott och landet har stolta framgångar inte minst från 1950-talet. Under den perioden ledde Ungern utvecklingen inom världsfotbollen, dels tack vare storspelare

(25 av 173 ord)

Förhistoria

En tidig paleolitisk boplats vid Vértesszőllős har beräknats vara mellan 500 000 och 400 000 år gammal. Från mellanpaleolitikum är både grottboplatser och öppna boplatser kända, liksom från senpaleolitikum.

Mesolitikum är ännu en dåligt känd period med få och föga upplysande fynd. Med starčevokulturens uppträdande i söder och köröskulturens i öster nådde jordbruket

(53 av 359 ord)

Historia

Kring början av vår tideräkning beboddes området av bland annat dakiska, keltiska och illyriska stammar.

(15 av 101 ord)

Magyarernas invasion och Ungern som självständigt kungadöme (1000–1526)

I början av 800-talet stod nuvarande västra Ungern under frankiskt och östra Ungern under bulgariskt välde. Lokalbefolkningen var huvudsakligen slaviskspråkig. 895–896 svepte flera stammar av ännu ett ryttarfolk från Asien via Ural, Volga och den sydryska stäppen under sin ledare Árpád fram över Karpaterna och in i området mellan floderna Tisza och Donau. Nykomlingarna, som på många språk kallas ungrare men själva benämner sig magyarok (magyarer), rövade och plundrade i centrala och västra Europa. De kom fram till Pyrenéerna men

(80 av 1073 ord)

De osmanska krigen och Ungerns tredelning (1526–1699)

1526 anföll osmanerna Ungern. Ludvig II hade precis som Béla IV på sin tid svårt att få aristokratin att ställa upp till försvar och blev ett lätt byte

(28 av 196 ord)

Ungern under habsburgskt välde (1699–1867)

I nordvästra Ungern befäste Habsburg sin ställning, och 1687 fick ätten ärftlig rätt till den ungerska kronan. Transsylvanien hade trots åderlåtning genom åtskilliga krig hävdat en relativt oberoende ställning. Efter att ha besegrat osmanerna vid Wien 1683, erövrat Buda 1686 och i freden i Karlowitz 1699 fått osmanerna att uppge anspråken på Ungern, tog Habsburg definitivt kontroll även över Transsylvanien, sedan man slagit ned ett uppror av Ferenc II Rákóczi, som stöddes av lågadeln och av både

(77 av 545 ord)

Dubbelmonarkin Österrike–Ungern (1867–1918)

1866 försvagades Österrikes maktställning betydligt, sedan staten besegrats av Preussen i slaget vid Königgrätz. Regimen tvingades nu gå med på ungrarnas krav. Under ledning av Ferenc Deák utverkade ungrarna att det habsburgska riket omvandlades till dubbelmonarkin Österrike–Ungern. Utrikes-, försvars- och finansministerierna var gemensamma, men Ungerns regering var ansvarig inför landets tvåkammarriksdag.

Den så kallade kompromissen, Ausgleich, innebar också att Transsylvanien, Vojvodina och militärgränsområdet i Kroatien fördes över från Wiens till Budas kontroll. Kroatien fick genom ett

(76 av 540 ord)

Ungern under mellankrigstiden och andra världskriget (1919–45)

Segrarmakterna ställde mycket hårda krav på att Ungern skulle avstå territorium och folk till de nya staterna Tjeckoslovakien och Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från 1929 Jugoslavien) samt till Rumänien och Österrike. Károlyi vägrade att acceptera kraven och avgick 19 mars 1919. Han lämnade över till en regering av socialdemokrater och kommunister, där de senare under Béla Kun blev helt dominerande. Kun ombildade regeringen efter sovjetiskt mönster till ”Folkkommissariernas råd”.

Den 21 mars proklamerade han sovjetrepubliken Ungern. Målsättningen var att

(80 av 625 ord)

Ungern som folkrepublik (1949–89)

Ungern tillföll den sovjetiska intressesfären och blev 1949 ”folkrepublik”. Sovjetunionen tog i krigets slutskede 600 000 ungrare som krigsfångar och förde bort dem som tvångsarbetare. Av dessa återkom 200 000 aldrig. Åren 1946–48 genomfördes med hot och terror en fullständig sovjetisering av landet. László Rajk, Mátyás Rákosi och andra stalinister upprättade diktatur och tystade

(54 av 368 ord)

Parlamentarisk republik

Valet 1990 blev en stor framgång för den demokratiska oppositionen. Största parti blev det konservativa Ungerskt demokratiskt forum (MDF), som bildade en koalitionsregering tillsammans med två mindre center–högerpartier, medan det liberala Fridemokraterna (SzDSz) blev största oppositionsparti. Sedan 1990 har stora förändringar skett i det ungerska partisystemet. Både MDF och SzDSz har förlorat sina ledande positioner och är numera inte längre representerade i parlamentet. Bestående har dock varit en skiljelinje mellan vänster (socialdemokrater och liberaler) och höger (konservativa och nationalister), och

(80 av 700 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Hellner
  • Anders Åman
  • Andreas Johansson Heinö
  • Carlhåkan Larsén
  • Eva Lampel
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Kristian Gerner
  • Kristina Mezei
  • Lars Åhlander
  • Lars-Gunnar Larsson
  • Leif Zern
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Mária Dugántsy
  • Mátyás Szabó
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Tommy Book
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Litteratur:
H. Järv, ”Ungersk litteratur”, Horisont 1967;
G. Tinsz, ”Ungersk litteratur 1956–1962”, BLM 1963.
Film:
B. Burns, World Cinema: Hungary (1996).
Historia:
S.R. Burant (utgivare), Hungary: A Country Study (2:a upplagan 1990);
A. Eliasson, Generations in Motion: The Transition in Hungary and the Democratic Change of Regime, 1987–1994 (1998);
A. Gerḥ, Modern Hungarian Society in the Making (engelsk översättning 1995);
P. Hanák (utgivare), One Thousand Years: A Concise History of Hungary (1988);
L. Haney, Inventing the Needy: Gender and the Politics of Welfare in Hungary (2002);
G. Ránki (utgivare), Hungarian History – World History (1984);
P.F. Sugar m.fl. (utgivare), A History of Hungary (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ungern. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ungern