änglar

änglar (ytterst av grekiska aʹngelos, egentligen ’budbärare’), enligt judisk och kristen

(11 av 18 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Religionshistoria

I Gamla Testamentets äldre delar kallas änglarna vanligen Guds söner eller andar och utgör tillsammans den himmelska härskaran. Deras viktigaste uppgift är att vara Guds rådsförsamling och att utföra den himmelska kulten inför honom. Särskilt nämns serafer och keruber; de senare bär upp Guds tronstol. Gud sägs ibland skicka sändebud i mänsklig gestalt.

image/jpegBRIDGEMAN ART LIBRARY/IBL

änglar. Den himmelska härskaran. Målning ca 1350 av Ridolfo Guariento (född ca 1310, död före 1378). Museo Civico, Padua.

image/jpegIBL

änglar. En seraf renar

(80 av 728 ord)

Änglabilder

I den tidiga kyrkans konst framställdes änglarna vanligen som ynglingar utan vingar. På grund av inflytande från liturgin, där det talas om bevingade serafer och keruber, avbildades de vid 300-talets slut som könlösa väsen med vingar och dessutom ofta med nimbus (strålglans). Den antika bilden

(45 av 315 ord)

Änglabilder i filmen

Även inom filmen har änglar använts flitigt alltsedan stumfilmer som D.W. Griffiths

(12 av 85 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Carl-Martin Edsman
  • Jan Hjärpe
  • Lena Larsén
  • Per Beskow
  • Per Söderberg

Litteraturanvisning

”Engel”, Lexikon der christlichen Ikonographie 1 ( 1968);
M. Lindgren, ”Änglars gråt och glädje”, Bild och känsla från antik till senantik ( 1994);
M. Mach, Entwicklungsstadien des jüdischen Engelglaubens in vorrabinischer Zeit ( 1992);
D.B. Mcdonald, ”Malāūika”, The Encyclopædia of Islam ( 2:a upplagan 1991);
J. Michl, ”Engel”, Reallexikon für Antike und Christentum ( 2:a upplagan 1970);
H.C. Moolenburgh, A Handbook of Angels ( engelsk översättning 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, änglar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/änglar