alkemiʹ, en på filosofisk spekulation, magi och mysticism grundad lära om materien, där tron på möjligheten

(16 av 112 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Uppkomst

Eftersom de äldsta bevarade alkemiska texterna på grekiska tillkommit tidigast på 100-talet e.Kr., då alkemi

(15 av 104 ord)

Hellenistisk alkemi

I den hellenistiska kulturen förvandlades egyptiernas kunskaper om kemiska processer till vad vi kallar alkemi. Deras

(16 av 114 ord)

Sju metaller – sju himlakroppar

I centrum för alkemisternas intresse stod metallerna. De var sju till antalet och sedan länge kända: guld, silver, koppar, kvicksilver, tenn, bly och järn. Gamla

(25 av 176 ord)

Transmutation till guld

I tidig alkemi skulle substratet, vanligen en blandning av koppar, bly, tenn och järn, vid transmutationen (överföringen) till guld stegvis överföras till mellanprodukter av bestämda färger.

I det första steget, Melanosis eller ”svärtningen”, hölls substratet i smält tillstånd (oxiderades), tills det förlorat alla sina egenskaper, sin själ, och förvandlats till urmateria, ”prima materia”. Sedan gällde det att finna de kemikalier, som krävdes – och de betingelser under vilka de skulle tillsättas – för att göra det svarta preparatet vitt

(79 av 557 ord)

Kinesisk alkemi

I kinesisk alkemi, som anses ha uppstått oberoende av den hellenistiska och kanske ännu tidigare, dominerade den medicinska aspekten.

(19 av 134 ord)

Arabisk alkemi

Som den arabiska alkemins grundare och store mästare betraktades länge Jabir ibn Hayyan, som levde i Persien ca 765–815. Han

(20 av 137 ord)

Europeisk alkemi

Från 1100-talet och framåt översattes i Spanien och på Sicilien en rad arabiska alkemiska skrifter till latin. Därmed blev alkemin känd i Europa och studerades ingående av framstående lärde som Albertus Magnus, Roger Bacon och

(35 av 248 ord)

Arv från alkemin

Av alkemin ärvde den nya kemin främst laboratorieteknik. Alkemisterna hade i mer än 1 000 år

(16 av 105 ord)

Medverkande

  • Levi Tansjö

Litteraturanvisning

E.J. Holmyard, Alchemy ( 1957);
E.O. von Lippmann, Entstehung und Ausbreitung der Alchemie, 3 vol. ( 1919–31);
F.S. Taylor, The Alchemists, Founders of Modern Chemistry ( 1951).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, alkemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alkemi