ammunition (ombildning av franska la munition ’ammunitionen’; jämför latin muniʹtio ’befästning’)

(11 av 53 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ammunitionstyper

Projektiler kan vara massiva eller laddade med sprängladdning eller rök-, brand-, gas- eller lyssats. Laddade projektiler kallas granater: spränggranater, rökgranater, brandgranater, gasgranater, lysgranater. Kartescher och granatkartescher är projektiler fyllda med kulor. Karteschens kulor skjuts ut vid vapnets mynning. I granatkarteschen finns en krutladdning som skjuter

(45 av 320 ord)

Val av ammunition

Ammunition konstrueras för största möjliga verkan vid bekämpning av olika mål. De viktigaste måltyperna är trupp, pansarfordon, luftmål och fartyg.

Trupp bekämpas med finkalibriga projektiler och ammunition som ger splitterverkan, t.ex. spränggranater, truppminor eller flygbomber. Verkan nära en brisad är stor; en enda 15,5 cm spränggranat ger 3 000 splitter, som emellertid bromsas av luftmotstånd och vegetation. Sannolikheten att en stående soldat i öppen terräng sätts ur stridbart skick 50 m vid sidan av en briserande 15,5 cm spränggranat är ca

(81 av 669 ord)

Medverkande

  • Gunnar Grenander

Litteraturanvisning

Ammunitionslära för armén, Försvarets materielverk ( 1979);
G. Grenander, Vapenlära för armén ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ammunition. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ammunition