apokryʹfer (av grekiska apoʹkryphos ’fördold’, ’hemlig’, ’svårbegriplig’), apokryfa böcker, apokryfiska böcker

(11 av 70 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Gammaltestamentliga apokryfer

Denna grupp är rätt väl avgränsad. Den består av judiska skrifter, i huvudsak från de båda sista förkristna århundradena, som saknas i den av judarna erkända hebreiska bibeln. Däremot finns de med i handskrifterna till Septuaginta, den grekiska

(38 av 267 ord)

Gammaltestamentliga pseudepigrafer

Detta är en större grupp skrifter med betydligt oklarare gränser. Också den ligger helt utanför den judiska bibeln, fast den härrör från judisk miljö. Den är mer präglad av

(29 av 205 ord)

Nytestamentliga apokryfer

Så kallas gamla kristna skrifter (från 100-talet och senare) som inte ingår i det sedan 300-talets slut fast avgränsade Nya Testamentet men som imiterar dess genrer

(26 av 182 ord)

Medverkande

  • Christer Åsberg
  • Per Block

Litteraturanvisning

Apokryferna till Nya testamentet ( i urval och svensk översättning 1972);
Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet: De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna ( 1999);
P. Beskow, Fynd och fusk i bibelns värld ( 1979);
P. Block m.fl., God och nyttig läsning: En bok om Gamla testamentets apokryfer ( 1988);
J.H. Charlesworth (utgivare), Old Testament Pseudepigrapha 1–2 ( 1983–85);
L. Eriksson, De glömda böckerna: En guide till Apokryferna ( 1999);
E. Hammershaimb m.fl., De gammeltestamentlige pseudepigrafer 1–2 ( 1953–76);
W. Schneemelcher, Neutestamentliche Apokryphen 1–2 ( 5:e upplagan 1987–89).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, apokryfer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apokryfer