araber

araber, i modern mening majoritetsbefolkningen inom den så kallade arabvärlden, vilken består av Arabförbundets 22 medlemsstater, 436 miljoner (2020), och minoritetsbefolkning i ytterligare ett antal länder – sammanlagt cirka 450 miljoner. Enklaver och gränsminoriteter med araber finns i sydöstra Turkiet (1,5–2 miljoner; därtill har tillkommit flera miljoner flyktingar

(48 av 338 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Den arabiska identitetens historia

Benämningen arab (av arabiskans ʽarabī, pluralis ʽarab eller aʽrāb) är synnerligen komplex till sitt innehåll, och ordets ursprung är oklart. Det har under tidernas lopp haft olika innebörd. Benämningen dyker upp för första gången 853 f.Kr. i assyriska skrifter. Då, och senare i babyloniska skrifter samt i Gamla Testamentet, syftar den på ett kamelskötande nomadfolk i de norra delarna av Arabiska halvöns öknar. Befolkningen inom den civilisation som skapats av bofasta bönder på Arabiska halvöns sydvästra spets (nuvarande Jemen) täcktes vid

(81 av 768 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Tomas Gerholm

Litteraturanvisning

J. Berque, De l’Euphrate à l’Atlas, 2 vol. (1978);
D. Eickelman, The Middle East: An Anthropological Approach (2:a upplagan 1989);
S.G. Haim, Arab Nationalism (2:a upplagan 1976);
J. Hjärpe, Araber och arabism (2002);
M.G.S. Hodgson, The Venture of Islam, 3 vol. (1974);
A. Hourani, Arabic Thought in the Liberal Age 1798–1939 (1962);
B. Lewis, The Arabs in History (1958);
P. Mansfield, The Arabs (3:e upplagan 1992);
I. Rydberg, De arabiska revolutionerna (1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, araber. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/araber