Argentina, stat i Sydamerika; 2,8 miljoner km2, 46,3 miljoner invånare (2023). Argentina är Sydamerikas näst största stat och har från

(20 av 149 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Argentina är Sydamerikas näst största land. Dess läge på Sydamerikas kilformiga sydspets och med Andernas höga bergskedja som barriär i väster medför stora motsatser i landets naturförhållanden. Längst i

(29 av 204 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Argentinas läge på Sydamerikas kilformiga sydspets och med Andernas höga bergskedja som barriär i väster medför stora motsatser i landets naturförhållanden, i fråga om såväl terrängutformning som klimat- och växtregioner. Landet kan indelas i ett stort antal naturgeografiska regioner, men fyra större framträder vid en översiktlig beskrivning.

Längst i norr (mellan 23 och

(53 av 376 ord)

Klimat

Klimatet är i större delen av landet tempererat och regnfattigt. Temperaturen

(11 av 76 ord)

Växt- och djurliv

Argentina är ett av världens artrikaste länder med 9 400 arter kärlväxter (30 procent endemer), 1 040 fåglar, 375 däggdjur, 340 kräldjur och 160 groddjur. Tretton olika ekologiska regioner har identifierats, varav tolv beskrivs nedan medan den trettonde (Argentine Espinal) i princip bara är en övergångszon mellan två andra (Argentine Monte och Humida Pampas; se nedan).

Puna

I Anderna i västra Argentina, framför allt i landets norra hälft, finns ovanför skogsgränsen puna (torra rishedar) och andra alpina vegetationstyper. Puna har givit namn till

(83 av 1494 ord)

Naturskydd

Argentina har ett relativt stort antal nationalparker och andra skyddade områden. År 2010 fanns det

(15 av 105 ord)

Befolkning

Argentina var ett av de första länder i Sydamerika som fick en nedgång i födelse- och dödstal, och man har i dag en relativt låg befolkningsökning. Folktätheten är i genomsnitt 16 invånare per km2, men befolkningen är tämligen ojämnt fördelad över landet; 3/4 bor på den odlingsbara delen av Pampas, som motsvarar 20 procent av landets yta, medan stora delar av Patagonien, Gran Chaco och områdena

(66 av 477 ord)

Språk

Vid sidan av spanska, som är officiellt språk och talas av

(11 av 53 ord)

Religion

Efter 1539 svarade den spanska katolska kolonialkyrkan för utrotandet av urfolkets traditionella religion. I reaktion

(15 av 105 ord)

Utbildning

Utbildningsstandarden i Argentina är efter latinamerikanska förhållanden god. Till detta har traditionen från ”lärarpresidenten” Domingo Faustino Sarmiento (Argentinas president 1868–74) bidragit. När Perón tillträdde 1946 sjönk kvaliteten på undervisningen, främst på grund av den

(34 av 239 ord)

Sociala förhållanden

Socialt och kulturellt präglas landet av stora skillnader mellan huvudstadsområdet och det övriga landet. Fattigare delar av framför allt de norra provinserna uppvisar sålunda u-landsliknande drag i fråga om spädbarnsdödlighet och hälsostandard. Över 2,5 miljoner invånare uppskattas vara smittade av Chagas sjukdom,

(42 av 297 ord)

Näringsliv

Argentina, som har ett betydelsefullt och exportinriktat jordbruk samt en diversifierad industri, är Latinamerikas tredje största ekonomi efter Brasilien och Mexiko. Trots att landets andel av kontinentens totala BNP har sjunkit något sedan 1970-talet, delvis på grund av lägre takt i befolkningsökningen, är den fortfarande

(45 av 319 ord)

Återbetalningar av landets statsskuld

En av orsakerna till den ekonomiska osäkerheten var de internationella kraven på återbetalningar av Argentinas statsskuld från slutet av 1990-talet. Då ekonomin kollapsade 2002 ställde Argentina in alla betalningar och har

(31 av 220 ord)

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Av Argentinas yta är 10 procent åker, medan 52 procent utgörs av ängsmarker, av vilka ungefär en tiondel är permanent betesmark. Jordbruket har traditionellt varit basen för landets ekonomi, men har under senare år minskat i betydelse. Argentina hör dock

(40 av 270 ord)

Mineral och energi

Argentinas rika råvaruförekomster är med undantag av olja och naturgas föga koncentrerade och utnyttjas endast i begränsad omfattning. Argentina är självförsörjande i fråga om

(24 av 168 ord)

Industri

Traditionellt har industrin baserats på främst förädling av jordbruksprodukter, exempelvis framställning av livsmedel, textilier och läder. Med statligt stöd och i skydd av tullmurar växte det

(26 av 182 ord)

Utrikeshandel

Argentinas traditionellt stora handelsöverskott sjönk under 1990-talet, till följd av sänkta importtullar

(12 av 79 ord)

Turism och gastronomi

Argentina besöks årligen av ca 5 miljoner turister. Landet bjuder på stora variationer, från de skogklädda, subtropiska provinserna i norr till det storartade och folktomma hed-, klipp- och islandskapet i Patagonien (innefattande Eldslandet) i söder. I väster, vid Andernas fot, ligger Argentinas främsta vindistrikt, Mendoza. Den som vill åka skidor under den europeiska sommaren kan

(55 av 389 ord)

Kommunikationer

Argentinas kommunikationer är väl utvecklade. Järnvägsnätet, omfattande 31 444 km (2009), är Latinamerikas längsta och tätaste. Järnvägarna anlades i slutet av

(21 av 136 ord)

Massmedier

Under juntatiden, från 1976, förekom censur av alla medier, men den hävdes vid Raúl Alfonsíns tillträde 1983. Författningen garanterar press- och yttrandefrihet. Det finns en lagstadgad rätt till källskydd. Landet har tidigare haft hårda straff mot förtal men

(38 av 270 ord)

Statsskick och politik

Argentinas författning antogs 1853 och har reformerats ett flertal gånger; den

(11 av 32 ord)

Statsskick

Presidenten, som måste vara född i Argentina och minst 30 år, väljs för en period av fyra år i direkta val och kan omväljas en gång. För seger

(28 av 199 ord)

Politisk bakgrund

Argentinas politik har efter 1945 haft tre huvudaktörer: radikalismen, peronismen och militären. Sedan nederlaget i Falklandskriget mot Storbritannien 1982 och militärregeringarnas (1976–83) katastrofala ekonomiska politik och brott mot de mänskliga rättigheterna har militären

(33 av 227 ord)

Aktuell politik

I presidentvalet 2015 besegrades peronistpartiets kandidat Daniel Scioli (född 1958), tidigare guvernör i Buenos Aires-provinsen, av borgmästaren i huvudstaden, Mauricio Macri. Denne representerar mitten–högerpartiet Propuesta Republicana ('Republikanska förslaget', PRO) och fick 51,5 procent av rösterna i den andra valomgången. För första gången på 14 år kom landets president inte från peronistpartiet.

Macri gick till val på en liberalisering av den stagnerade ekonomin. Han drev igenom stora sparpaket med reformer som väckte folkligt missnöje

(73 av 515 ord)

Rättsväsen

Argentina har såväl federala som provinsiella domstolar. Det federala domstolsväsendet, som

(11 av 70 ord)

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna i Argentina har förbättrats avsevärt sedan landet åter blev en demokrati 1983. Landet har genom upphävandet av två amnestilagar 2003 kunnat ställa personer inför rätta som under militärdiktaturen 1976–83 begått övergrepp på befolkningen. Under 2000-talet har över 950 personer dömts för kränkningar mot de mänskliga rättigheterna under diktaturen.

Det argentinska rättsväsendet har

(55 av 389 ord)

Försvar

Försvaret har minskat i storlek och delvis moderniserats och uppgår (2006) till ca 70 000 man värvad trupp (värnpliktiga soldater

(20 av 129 ord)

Litteratur

Under den spanska erövringen och kolonialtiden åtföljdes de nya härskarna av krönikörer som beskrev landet, människorna och det politiska skeendet, t.ex. Luis de Miranda (”Romance”, 1541–45) och Pero Hernández (”Comentarios”, 1554). Frigörelsen från Spanien i början av 1800-talet medförde en nationell litterär blomstring. Författarna var påverkade av europeisk tradition, men i Argentina mindre av spanska förebilder än i andra latinamerikanska stater. Framför allt var det Mérimée, Dumas d.ä., Michelet och

(70 av 499 ord)

Drama och teater

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var de folkliga gauchodramerna mycket populära, med författare som Eduardo Gutiérrez och

(20 av 140 ord)

Film

Filmproduktionen i Argentina kan spåras tillbaka till 1896, då Federico Figner producerade åtminstone tre filmer inspelade i Buenos Aires. Året därpå spelade franske immigranten Eugène Py (1859–1924) in den bokstavligen flaggviftande ”La Bandera Argentina”, och han fortsatte med sin kamera från Gaumont att göra dokumentära journalfilmer under det närmaste decenniet. Spelfilmsproduktionen inleddes 1908 med italienskättade Mario Gallos (1878–1945) ”El fusilamiento de Dorrego”. Samtliga av dessa pionjärverk har gått förlorade.

Under 1910-talet etablerades en

(73 av 521 ord)

Konst

I samklang med den sociala och kulturella utvecklingen nådde konstproduktionen hos de förcolumbiska folken i nordöstra Argentina hög nivå. Representativ är Condorhuasikulturens keramik och stenskulpturer från början av vår tideräkning, liksom Aguadakulturens figurativa, på en gång

(36 av 251 ord)

Arkitektur

Argentinas väldiga och glest befolkade territorium bestämde de olika byggnadssätten före kolonialtiden. Olika bosättningsformer anpassades till material och klimat. Under 1500-talet började den spanska koloniseringen, som emellertid inte nådde

(29 av 206 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik och folkmusik

Liksom i andra latinamerikanska länder introducerades den europeiska musiken och dess instrument genom missionärernas arbete, särskilt av jesuiterna. Den första orgeln byggdes 1585 i Santiago del Estero. På 1600-talet inrättades musikskolor, som undervisade urfolk och svarta slavar. Den främste musikern under kolonialtiden var den italienske organisten och tonsättaren Domenico Zipoli (1688–1726).

När Buenos Aires 1776 utsågs till den spanske vicekungens huvudstad, flyttades kulturens tyngdpunkt dit. Operan och katedralen

(68 av 480 ord)

Populärmusik

Sångaren Carlos Gardel var det stora namnet under tangons klassiska era under 1920–40-talen, då tangon flyttade ut från bordellerna och blev en rumsren populärgenre. Tangons moderna historia utgår från bandoneonisten och kompositören Astor Piazzolla som under 1950-talet förde in drag från konstmusik och jazz i sin nuevo tango

(48 av 337 ord)

Dans

Starkt förknippad med Argentina är dansen och musikstilen tango, som uppstod i Buenos Aires på 1800-talet (se även avsnittet Musik

(20 av 140 ord)

Förhistoria

Paleoamerikanska jägare fanns på Pampas i Patagonien (Los Toldosgrottan) redan 13000–9000 f.Kr. (för det så kallade paleoamerikanska stadiet, se Amerika

(20 av 136 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Den koloniala tiden (1516–1816)

Argentinas moderna historia börjar 1516, då spanjoren Juan Díaz de Solís (cirka 1470–1516) upptäckte La Plataviken. År 1536 anlade Pedro de Mendoza (1487–1537) staden Santa María del Buen Aire, som dock övergavs 1541 på grund

(35 av 245 ord)

Orolig start på självständigheten (1816–1860)

Våldsamma konflikter präglade Argentinas historia fram till 1860. Krig fördes mot Brasilien, Uruguay och Bolivia. En stark motsättning uppstod mellan

(20 av 140 ord)

Politisk stabilitet och befolkningstillväxt (1860–1930)

Med Bartolomé Mitres presidentskap (1821–1906, president 1862–68) inleddes en 70-årig period av stabilitet, civila regeringar och ett stigande välstånd men även av territoriell expansion (krig mot Paraguay och olika

(29 av 204 ord)

Politisk oro med militärdiktatur och statskupper samt peronismens framväxt (1930–84)

Depressionsåret 1930 blev inledningen till det moderna Argentinas politiska instabilitet. Konservativa generaler avsatte den återvalde Irigoyen. Därpå följde 13 år av vacklande regeringar, och 1943 genomfördes en ny kupp. En av kuppledarna, överste Juan Perón, fick leda arbetsdepartementet. Han drev en arbetarvänlig politik, som vann stort förtroende hos den återuppbyggda arbetarrörelsen. År 1945 avsattes och fängslades Perón men befriades till följd av arbetarprotester. Presidentvalet 1946 vanns av Perón. Kvinnorna

(69 av 492 ord)

Makarna Kirchner vid makten

Det växande missnöjet banade väg för peronisten Carlos Menems seger i 1989 års presidentval. Trots sitt traditionella peronistiska kampanjbudskap förde Menem en stram ekonomisk politik med bland annat omfattande privatiseringar i syfte att sanera landets ekonomi. Den notoriskt höga inflationen dämpades, men samtidigt ledde en omfattande valutareform till en övervärderad inhemsk valuta och stora finansiella problem med växande utlandsskuld och låg tillväxt. I december 2001 utbröt en djup ekonomisk och politisk kris då småsparare i panik tog ut sina besparingar, banksystemet

(81 av 713 ord)

Fortsatta ekonomiska problem

I presidentvalet i oktober 2015 besegrade borgmästaren i Buenos Aires, Mauricio Macri, vilket innebar att landets president för första gången på 14 år inte representerade peronistpartiet.

Macri avskaffade exportskatterna på flera jordbruksprodukter samt valutakontrollen. Han tog även bort priskontroller på basvaror som el, vatten och gas. Besluten fick valutan att tappa i värde samtidigt som priserna i många fall fördubblades och arbetslösheten ökade. Presidenten drev också igenom stora sparpaket för statsförvaltningen vilket bland annat ledde till att drygt 20 000

(80 av 723 ord)

Medverkande

  • Alf Hornborg
  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Carl-Gunnar Åhlén
  • Dag Retsö
  • Frans af Schmidt
  • Germán Perotti
  • Göran Andersson
  • Hans Hamber
  • Hernán Horna
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Schmidt
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Jonsson
  • Lars Magnus Hedin
  • Lennart Weibull
  • Magnus Sylvén
  • Manfred Hofmann
  • Mario Romero
  • Mauricio Rojas
  • Melina Solcà
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Noel Broadbent
  • Stefan Anderberg
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Statsskick och politik:
F.O. Turner & J.E. Miguens, Juan Perón and the Reshaping of Argentina (1983);
G.W. Wynia, Argentina in the Postwar Era: Politics and Economic Policy Making in a Divided Society (1978).
Litteratur:
A. Berenguer Carisomo, Literatura argentina (1970);
M. Rogberg, Avstånden är deras landskap (1964);
O.H. Villordo, Cincuenta años de poesía argentina contemporánea 1930–1980 (1985);
D. Viñas, De Sarmiento a Cortázar (1971).
Konst:
R. Brughetti, Historia del arte en la Argentina (1965);
J. Glusberg, Art in Argentina (1986).
Musik:
N. Slonimsky, Music of Latin America (reviderad upplaga 1974).
Historia:
C.F. Díaz Alejandro, Essays on the Economic History of the Argentine Republic (1970);
P.H. Lewis, The Crisis of Argentine Capitalism (1990);
D. Rock, Argentina 1516–1982 (1986);
Peter H. Smith, Argentina and the Failure of Democracy: Conflict among Political Elites, 1904–1955 (1974);
Alan M. Taylor, A New Economic History of Argentina (2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Argentina. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/argentina