artilleri (franska artillerie, av fornfranska artillier ’utrusta [med vapen]’, ’ställa i ordning’, ett ord av omdiskuterat ursprung), benämning på tyngre rekylerande eldrörsvapen

(22 av 152 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Markartilleri

Markartilleriet indelas i rörligt fältartilleri och fästningsartilleri. En del länder har bergsartilleri med lätta pjäser som kan tas isär och klövjas på hästar och åsnor. Kanoner/haubitser med kaliber 15 cm och mer kallas tungt artilleri. Uppgiften är främst att understödja andra markstridsförband med indirekt eld.

Beträffande ammunition har reatiler och

(50 av 357 ord)

Luftvärn

Beträffande luftvärnsartilleri se luftvärn.

(4 av 4 ord)

Kustartilleri

Kustartilleriet omfattar fasta och rörliga kanoner samt robotsystem. Det svenska kustartilleriet

(11 av 17 ord)

Sjöartilleri

Sjöartilleriet indelas i svårt artilleri (kaliber större än 20,3 cm), medelsvårt artilleri (10,5–20,3 cm) och lätt artilleri (mindre

(18 av 127 ord)

Historik

Redan 400 f.Kr. fanns maskinartilleri som använde mekaniska krafter för att skjuta projektiler. Armborst i lavetter spändes med vinda och sköt tunga pilar, som på 300–400 m kunde genomborra fiendens rustningar. Kastmaskiner slungade 50–150 kg tunga projektiler 100–200 m. Det fanns även speciella bräschskjutande maskiner.

I slutet av 1200-talet började krut användas i kanoner. De första kanonerna sköt pilar

(59 av 406 ord)

Medverkande

  • Arash Heydarian Pashakhanlou
  • Gunnar Grenander
  • Lennart Rönnberg

Litteraturanvisning

G. Grenander, Vapenlära för armén ( 1986);
J. Hedberg (utgivare), Kungl. Artilleriet: Medeltid och äldre vasatid ( 1975);
O.F.G. Hogg, Artillery: Its Origin, Heyday and Decline ( 1970);
Jane’s Yearbook, Armour and Artillery.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, artilleri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/artilleri