bekännelse, trosbekännelse, en formelartad sammanfattning av det avgörande och omistliga i en religion. Bekännelsen uttrycker en religions identitet men kan samtidigt innebära en avgränsning mot andra religioner eller mot avvikande former inom den egna. Till de religioner där bekännandet spelar en central roll hör judendomen, islam och kristendomen. Se även trosbekännelser.

Bekännelsen av den kristna gudstron har sina rötter i judendomen. Troligen redan på 500-talet f.Kr. användes en text

(69 av 490 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bekännelseskrifter

1500-talets reformrörelser inom den västerländska kyrkan markerade vanligen sin kontinuitet med Gamla kyrkan genom att fasthålla vid de bekännelsetexter som växt fram där och som användes i gudstjänstsammanhang. Då man på grund av motståndet från de gammaltroende och på grund av inbördes splittring måste ge ytterligare skäl för sin tro skedde detta genom att man formulerade nya texter av typen lärobekännelse. Ett tidigt exempel utgör den för de lutherska kyrkorna centrala Augsburgska bekännelsen (1530).

Under

(75 av 530 ord)

Medverkande

  • Per Erik Persson

Litteraturanvisning

Samlingar av bekännelsetexter: Die Bekenntnisschriften der evangelisch-lutherischen Kirche ( 1979);
Svenska kyrkans bekännelseskrifter ( 1985). –
L. Eckerdal, Svenska kyrkans bekännelse och bekännelseskrifter ( 1990);
B. Gerhardsson & P.E. Persson, Kyrkans bekännelsefråga ( 1988);
J.N.D. Kelly, Early Christian Creeds (3:e upplagan 1972);
P. Schaff, The Creeds of Christendom 1–3 ( 1977).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bekännelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bekännelse