bil (kortform för automobil, föreslagen och lanserad i den danska tidningen Politiken 1902), vägfordon drivet av maskinkraft, vanligen en förbränningskolvmotor

(20 av 137 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Körkort

Körkortskraven är desamma för personbil och lätt lastbil. Tre olika körkortsbehörigheter förekommer (B, B utökad och BE) med skillnader i typen av släp som får dras av fordonet. Åldersgränsen

(29 av 204 ord)

Teknisk uppbyggnad

Med hänsyn till den tekniska uppbyggnaden indelas bilarna i tre grundtyper. En del stora personbilar, liksom de flesta lastbilar, har vad som förr benämndes

(24 av 171 ord)

Kaross

Nästan alla personbilar samt en del lätta lastbilar och bussar har självbärande kaross. De

(14 av 96 ord)

Motor

Ett fåtal av de prisbilligare småbilarna har tvåcylindriga motorer med cylindrarna bredvid varandra (radmotor) eller liggande horisontellt på motstående sidor av motorns vevhus (boxermotor). Även trecylindriga motorer med eller utan

(30 av 211 ord)

Motoreffekt

Motoreffekten anges i kilowatt, men den tidigare effektenheten hästkraft används fortfarande av de flesta biltillverkare. Effekten mäts i regel enligt den tyska DIN-normen eller den likartade amerikanska SAE-net-normen, med motorn

(30 av 209 ord)

Smörjning

För att torrfriktion mellan rörliga motordelar skall förhindras och värme föras

(11 av 65 ord)

Avgaser

Avgaserna, genom vilka mellan en fjärdedel och en tredjedel av den

(11 av 74 ord)

Kraftöverföring

Från motorn överförs drivkraften genom en koppling till en växellåda. Förbränningsmotorer av kolvtyp avger nämligen ingen drivkraft när motoraxeln står stilla eller roterar med lågt varvtal, varför en koppling måste finnas för att mjukt koppla in motorn när dess varv ökas så mycket att den orkar dra igång bilen. På de flesta bilar

(53 av 374 ord)

Bromsar

Många personbilar har bromssystem som utgörs av skivbromsar på framhjulen och trumbromsar på bakhjulen, det sistnämnda bl.a. för att det är tekniskt enklare att bygga in en effektiv parkeringsbromsfunktion i en trumbroms. En del

(34 av 239 ord)

Styrning

Från ratten överförs styrningsrörelsen genom styrväxel och styrstag till framhjulens styrarmar. Styrväxeln är vanligen av typ kuggstångsväxel eller skruv med kulmutter. På allt fler bilar förekommer ett hydrauliskt servosystem för att

(31 av 217 ord)

Hjulupphängningar

Personbilars framhjul är vanligen separat upphängda på respektive sida med två tvärgående länkarmar (tvärlänkar), eller ett fjäderben och en tvärgående länkarm (McPherson-upphängning). Bakhjulen sitter på en stel

(27 av 192 ord)

Däck

Vanligen är bilhjulen tallrikshjul av stål. På påkostade eller sportiga personbilar kan gjutna lättmetallhjul användas. Den på hjulet monterade luftgummiringen, däcket, är vanligen slanglös och tätar direkt mot hjulringen, fälgen

(30 av 209 ord)

Elsystem

Personbilar har i regel 12 volts elsystem, lastbilar och bussar ofta

(11 av 37 ord)

Karosstyper

Personbilskarosser finns i olika grundtyper, varav sedan är vanlig på stora bilar och kombisedan på små. Sedankarossen är täckt och har två eller fyra dörrar på sidorna, plats för fyra eller fler personer och ett avskilt bagagerum bak. Karossen delas på så sätt upp i tre distinkta avdelningar, varför den

(50 av 355 ord)

Säkerhet

Moderna bilar erbjuder en god aktiv eller olycksförebyggande säkerhet genom en nära nog enhetlig utformning av manöverreglage

(17 av 116 ord)

Historik

De första självgående vagnarna var två ångmaskinsdrivna, trehjuliga traktorer som fransmannen Nicolas Joseph Cugnot konstruerade och provkörde 1769 och 1771. De var avsedda att dra artilleripjäser men kom aldrig till praktisk användning, och det dröjde till 1801 innan nästa ångbil byggdes, denna gång av engelsmannen Richard Trevithick och avsedd att transportera upp till åtta personer. I och med att mindre och effektivare ångmaskiner utvecklades, byggdes allt fler ångvagnar i Frankrike och Storbritannien.

Den första av en förbränningsmotor drivna vagnen konstruerades

(80 av 1076 ord)

Medverkande

  • Iva Maasing
  • Johan Warell

Litteraturanvisning

G.N. Georgano (utgivare), Stora billexikonet (1982);
Christer Svensson, Fordonsorden (1986);
H.U. Büschi, Katalog der Automobil Revue (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bil. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bil