cirkadiaʹnsk rytm (av latin ciʹrca ’omkring’ och diʹes ’dag’), cirkadisk rytm, dygnsrytm, en biologisk rytm

(15 av 103 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Dygnsrytmer hos människan och andra däggdjur

Hos däggdjur inklusive människan innehåller sannolikt alla kroppens vävnader cirkadianska klockor som i varje cell reglerar den dygnsberoende aktiviteten hos många gener. Dessa klockor kan påverkas av yttre faktorer, t.ex. omgivningens temperatur och organismens födointag, men deras period och fas bestäms i hög grad av en central överordnad synkroniserande klocka. Den finns i den suprakiasmatiska kärnan, belägen i mellanhjärnans hypotalamus, ovanför synnervskorset på hjärnans undersida.

Den centrala dygnsklockans frilöpande period är hos de flesta

(74 av 525 ord)

Molekylära mekanismer som styr cirkadiansk rytm

Nobelpriset i medicin eller fysiologi tilldelades 2017 Jeffrey C. HallMichael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadiansk rytm.

Hos bananfluga upptäckte Seymour Benzer (1921–2007) och Ronald Konopka (1945–2015) redan på 1970-talet att

(40 av 291 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Låtta Skogh

Litteraturanvisning

R.G. Foster & L. Kreitzman, Rhythms of Life: The Biological Clocks That Control the Daily Lives of Every Living Thing (2005).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, cirkadiansk rytm. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cirkadiansk-rytm