dödsföreställningar. Frågan om vad som händer efter döden har alltid sysselsatt

(11 av 64 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Religiösa föreställningar

Hos de flesta av världens folk har vissa återkommande frågor brukat ställas: 1) Varför måste människan dö? 2) Vad innebär döden? och 3) Var befinner sig de döda (eller deras själar)?

1) I många fall anses det vara en gudomlig ordning att människan är dödlig. I andra fall menar man att människan egentligen var bestämd att leva för alltid, men att döden på något sätt kommit in i världen och rubbat detta förhållande. Det ges olika mytologiska förklaringar till

(79 av 531 ord)

Föreställningar inom folktron

I våra dagar domineras folktron om döden av starka tabuföreställningar. I äldre tid var förhållandet det omvända. Människor levde då i nära relation till döden. De kyrkliga riterna avsåg att underlätta den dödes situation, de folkliga handlingssätten avsåg även att skydda de efterlevande.

Redan innan döden gjort sig påmind genom sjukdom eller ålderssvaghet har människor sökt utröna om den var i annalkande. Man tog tydor vid de stora

(68 av 483 ord)

Medverkande

  • Helmer Ringgren
  • Nils-Arvid Bringéus
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

”Afterlife”, The Encyclopedia of Religion (1987);
P. Ariès, Döden: Föreställningar och seder i Västerlandet från medeltiden till våra dagar (svensk översättning 1978);
F. Cumont, Lux Perpetua (1949);
C.-M. Edsman, ”Olika religioners syn på döden”, i N.-A. Bringeus (utgivare), Vår hållning till döden (1983);
L. Hagberg, När döden gästar (1937);
H.-J. Klimkeit (utgivare), Tod und Jenseits im Glauben der Völker (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dödsföreställningar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dödsföreställningar