domiʹnium (latin, ’herravälde’, av doʹminus ’herre’), herravälde, äganderätt, spelade som juridisk term en väsentlig roll i äldre framställningar rörande jordäganderätten. Med dominiumläran, som utvecklades av konsiliatorerna i Italien på 1200-talet men som ytterst kan ledas tillbaka till den klassiska romerska rätten, avsåg de medeltida juristerna att definiera

(47 av 334 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Göran Inger

Litteraturanvisning

J.E. Almquist, Om ärftlig besittningsrätt till jord före det sjuttonde seklets slut: En studie i romersk och svensk rätt ( 1929);
B. Ekeberg, Om frälseränta ( 1911).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dominium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dominium