epidemi

epidemi (senlatin epidemiʹa, av grekiska epidēmiʹa (noʹsos) ’(sjukdom) utbredd bland folket’), tillfällig anhopning av en företeelse i en definierad grupp eller i ett definierat geografiskt område. Uttrycket används vanligen om sjukdomar, speciellt infektionssjukdomar (epidemiska sjukdomar).

En epidemi har brutit ut när

(41 av 290 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Historia

Epidemiernas historia är oupplösligt förenad med framväxten av mänsklig civilisation och stadskultur och med det under historiens gång förändrade växelspelet mellan människa och smittämne. Mässling, vattkoppor och kikhosta, som i dag i västvärlden betraktas som ganska harmlösa barnsjukdomar, var en gång fruktade epidemiska sjukdomar med hög dödlighet. Under seklernas lopp har de förvandlats till endemiska sjukdomar med i allmänhet ringa dödlighet vid epidemiska utbrott.

Större intresse har alltid knutits till de stora farsoterna, pandemierna, som tid efter annan svept fram

(80 av 1051 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Lars Hagberg
  • Margareta Åman
  • Ragnar Norrby

Litteraturanvisning

M. Bergmark, Från pest till polio (1983);
A.W. Crosby, Ecological Imperialism: The Biological Expansion of Europe, 900–1900 (1986);
F. Henschen, Sjukdomarnas historia och geografi (1962);
W.H. McNeill, Farsoterna i historien (1985);
B.-I. Puranen, Tuberkulos (1984);
M. Åman, Spanska sjukan (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, epidemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/epidemi