Östfronten
Krigets inledningsskede präglades av tysk defensiv (medan avgörandet söktes på västfronten),
(11 av 74 ord)Krigets första fas: ryssarna anfaller i Ostpreussen, österrikarna i Galizien
Den ryska offensiven inleddes 17 augusti 1914 då två arméer ryckte in i Ostpreussen. Ryssarna vann inledande framgång vid Gumbinnen 20 augusti och chefen för 8:e tyska armén, Max von Prittwitz (1848–1917), ansåg sig tvingad att uppge Ostpreussen och dra sig tillbaka väster om Weichsel. Den tyska krigsledningen utnämnde då den pensionerade generalen Hindenburg till ny arméchef med Ludendorff som stabschef och tillförde två armékårer från västfronten – varigenom dock samtidigt
(71 av 501 ord)Krigets andra fas: Tyskland (och Österrike) till motanfall 1914–15
Sista dagarna i september öppnade tyskarna en offensiv mot Warszawa från trakten av Kraków dit Hindenburgs hela armé förflyttats från Ostpreussen via järnväg. Ryssarna lyckades emellertid parera stöten mot Warszawa, och den tyska offensiven ebbade ut i slutet av oktober. Efter en ny järnvägsförflyttning till trakten av Posen–Thorn gick Hindenburg ånyo till angrepp, nu i riktning mot Lodz. Syftet var
(60 av 426 ord)Krigets tredje fas: Ryssland till anfall – Brusilovoffensiven 1916
Östfronten 1916 kom i att präglas av ryska offensiver. Paradoxalt nog kom dessa att leda till att den ryska krigsmakten förblödde – så som Falkenhayn hade planerat för fransmännen vid Verdun – som blev ett tyskt nederlag.
(71 av 509 ord)Krigets fjärde fas: det gamla Rysslands undergång
Perioden från hösten 1916 till september 1917 präglades på östfronten mindre av striderna längs fronten än av det fortlöpande sociala och politiska sönderfallet i Ryssland. Den 27 augusti 1916 hade centralmakterna fått en ny fiende på halsen genom Rumäniens inträde i kriget (se nedan Balkanfronten). Under hösten nedkämpades Rumänien. I övrigt rådde väsentligen stiltje längs östfronten. Ludendorff, som nu kontrollerade den högsta krigsledningen (Hindenburg
(64 av 455 ord)