fana
fana (likabetydande lågtyska vane (tyska Fahne), ursprungligen ’tygstycke’), en på stång fästad duk (flagga), avsedd
(15 av 103 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Historik
I krig fungerade fanor förr dels som signalmedel för stridsledningen, dels som samlings- och igenkänningstecken för truppernas sammanhållning. De äldsta vittnesbörden om förekomst av föregångare till fanor i strid är från förhistorisk tid. De bestod då
(36 av 253 ord)Svenska regementsfanor
Truppfanor är i Sverige kända från förra hälften av 1500-talet. Den taktiska enheten inom fotfolket var då fänikan; varje sådan hade en fana som också benämndes fänika. Formatet var mycket stort. Av bevarade räkenskaper framgår att tyget till en enda fänika kunde vara 4 m×4 m. När Gustav II Adolf omorganiserade armén och
(53 av 364 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
C. Thor,
”med fanorna i täten” (
1982);
L. Törnquist,
Svenska arméns fanor (
1987);
E. Wettergren, ”Vår tids svenska fanor”,
Meddelanden från Riksheraldikerämbetet 10 (
1945).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
fana.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fana