Det naturvetenskapliga tänkandets ursprung är fördolt bland legender och myter. I

(11 av 74 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antiken och medeltiden

Den moderna fysiken härstammar i rätt nedstigande led från den grekiska naturfilosofin. Under 500- och 400-talen f.Kr. utvecklade de s.k. försokratikerna spekulativa filosofiska idéer av vilka många har kommit att bli något av fysikens eviga följeslagare. Dit hör bl.a. eleaternas

(40 av 284 ord)

Nyare tider

Även om den vetenskapliga revolutionen ofta brukar förknippas med den kopernikanska (heliocentriska) astronomin framstår Copernicus knappast som någon revolutionär nydanare. Hans storverk ”De revolutionibus” (’Om himlavalvens kretslopp’, 1543) är snarare en insats i den ptolemaiska traditionens anda. Genom mångåriga, tålmodiga och noggranna iakttagelser av planeternas rörelser lade Tycho Brahe vid 1500-talets slut den empiriska grunden för det arbete som

(59 av 420 ord)

1800-talet och framåt

Under 1800-talet utvecklades värmeläran från att ha varit en rent fenomenologisk vetenskap helt skild från den övriga fysiken till att framstå som en med den newtonska mekaniken förenlig kinetisk gasteori. Helmholtz m.fl. formulerade termodynamikens första huvudsats (energiprincipen) 1847. Carnots, Clausius och Boltzmanns arbeten

(43 av 302 ord)

Medverkande

  • Tor Ragnar Gerholm
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Fysikens historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fysik/fysikens-historia