fysiokraʹter (franska physiocrates, av grekiska phyʹsis ’natur’ och krateʹō ’härska’), egentligen

(11 av 38 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den ”jordbruksvänliga” strömningen

I äldre litteratur likställdes fysiokratism ofta med den breda, jordbruksorienterade strömning som särskilt kom att prägla det franska kulturklimatet från 1700-talets mitt, men som också var allmänt

(27 av 186 ord)

Den fysiokratiska skolan

Numera förbehålls vanligen beteckningen fysiokrater en väl sammanhållen och starkt profilerad skola inom den jordbruksorienterade strömningen i 1700-talets Frankrike. Fysiokraterna i denna mening blev den

(25 av 177 ord)

Idéer och program

Fysiokraterna skilde sig från det allmänna jordbruksintresset genom att ställa frågan om jordbrukets ekonomiska produktivitet i förgrunden. Det franska jordbruket hade enligt dem utarmats av godtycklig beskattning och merkantilistisk politik.

För att återställa jordbrukets produktiva resurser, för att underhålla samhällets ledande klass av jordägare,

(44 av 313 ord)

Verkningar utanför Frankrike

Löften om skatteintäkter av jordbrukets nettoprodukt, liksom fysiokraternas politiska förord för en upplyst despotism, lockade

(15 av 107 ord)

Den teoretiska insatsen

Quesnays märkligaste insats var ”Tableau économique” (1758), av proselyten Mirabeau betecknad som den tredje stora uppfinningen efter skrivkonsten och pengarna.

(20 av 140 ord)

Medverkande

  • Lars Herlitz

Litteraturanvisning

T. Barna, ”Quesnay’s Tableau in Modern Guise”, The Economic Journal 1975;
Margareta Bertilsson & Björn Hansson ( utgivare), Samhällsvetenskapens klassiker ( 1988);
E. Fox-Genovese, The Origins of Physiocracy: Economic Revolution and Social Order in Eighteenth-Century France ( 1976);
R.L. Meek, The Economics of Physiocracy: Essays and Translations ( 1962);
G. Weulersse, Le Mouvement physiocratique en France de 1756 à 1770 ( 1910).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fysiokrater. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fysiokrater