häst, tamhäst och vildhäst, Eʹquus cabaʹllus, art i hovdjursfamiljen hästdjur. Vildhästen levde ursprungligen i Europa och Asien, men utrotades i vilt tillstånd omkring 1970. Den var 120–146 cm i mankhöjd och black eller musblack.

(34 av 242 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Hästens biologi

(1 av 1 ord)

Fortplantning

Stoet blir normalt brunstigt en gång om året genom att det ökande ljuset under

(14 av 98 ord)

Anatomi

Under evolutionens gång har hästen specialiserats och blivit ett gräsätande stäppdjur med snabb och uthållig galopp. Skelettet uppvisar ett flertal anpassningar till stäpplivet, framför allt vad gäller extremiteterna.

Extremiteternas skelett visar en långt gången specialisering för snabb löpning. Det är bara den tredje tån med sin välutvecklade hov som sätts i marken. De övriga tårna är helt tillbakabildade. På mellanhands- och mellanfotsbenen är reduktionen nästan lika stark. Det är endast det tredje som bär upp tyngden, medan det andra och

(80 av 734 ord)

Sjukdomar

Hästsjukdomar kan bero på felaktig uppfödning och utfodring, nötning och överbelastning

(11 av 39 ord)

Skador på extremiteter

Hästens ben utsätts för stora påfrestningar både med och utan ryttare. En god benstomme är därför av

(17 av 115 ord)

Bakteriella infektioner

Bakteriella infektioner är viktiga sjukdomsorsaker. Kvarka är en infektion med Streptococcus equi som ger snuva samt varbildning i lymfknutorna. Den angriper huvudsakligen

(22 av 157 ord)

Virusinfektioner

Virusinfektioner har stor betydelse som sjukdomsorsak hos häst. Infektiös anemi orsakas av ett retrovirus

(14 av 99 ord)

Parasiter

Särskilt tarmparasiter är vanliga hos häst. Spolmask vållar skada genom att minska upptaget av näring från tarmen,

(17 av 115 ord)

Övriga sjukdomar hos häst

Hjärtfel av olika slag minskar hästens prestationsförmåga. Kvickdrag är ett lungemfysem som beror på en förträngning av de

(18 av 122 ord)

Hästen i människans tjänst

Hästens förhållande till människan är unikt. Den har burit och dragit henne över stora avstånd i krig och fred, fraktat gods, följt jaktbyte, plöjt fälten, dragit

(26 av 182 ord)

Raser

image/jpeg

häst. Exempel på färger och raser.

Efter sitt ursprung kan hästraserna indelas i orientaliska (östliga) och occidentaliska (västliga). De orientaliska raserna härstammar från den antika hästaveln i Främre Orienten. De occidentaliska hästarna kommer från domesticerade västeuropeiska hästar. I de flesta nutida raser finns både orientaliskt och occidentaliskt blod blandat.

Redan under antiken fanns olika hästtyper. Några var grova och robusta men ändå småväxta, andra större, smäckrare och snabbare. Redan under första årtusendet f.Kr. var lågländerna norr om Iran berömda

(81 av 606 ord)

Tecken och färger

Tecken kallas de vita partier som hästar ibland har på huvud och ben. Exempel på huvudets vita tecken är stjärn (i pannan), strimma (på nosryggen), bläs (stjärn och strimma ihopvuxna) och snopp (på överläppen). Benens vita tecken utbreder sig från hoven och uppåt. De ges namn efter hur högt upp det vita går, t.ex. vit krona, vit kota eller vit skena om kronan, kotan respektive skenan täcks av det vita. Vita

(71 av 503 ord)

Utfodring

Hästen är en enkelmagad växtätare. Magsäcken är relativt liten, vilket medför att hästen inte kan äta

(16 av 108 ord)

Historia

Vid istidens slut fanns vildhästar i Europa och norra Asien, från Spanien i väster till Berings sund i öster. Sydgräns var de stora asiatiska bergskedjorna. Vildhästar saknades i Amerika, Afrika, södra Asien och Australien.

Människan jagade ursprungligen hästen för köttets skull. Vildhästen var talrikast inom tarpanens utbredningsområde. Den tidigaste domesticering man med säkerhet känner till ägde rum på stäpperna i norra Kazakstan ca 3500 f.Kr. När hästen domesticerades fanns redan hund, får, get, gris och nötkreatur som husdjur. Människan kände

(80 av 768 ord)

Hästen som symbol

Hästen har fascinerat människor genom sin styrka och snabbhet. Den vilda hästen är en symbol för frihet, en frihet som människan kan

(22 av 153 ord)

Hästen i svensk folklore

Hästens ställning som ett med mannens verksamhetssfär förknippat djur har givit den en ”ädel” framtoning i traditionen. I många mytologier är hästen sammankopplad med

(24 av 162 ord)

Medverkande

  • Bo Furugren
  • Gösta Winqvist
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Ragnar Hall
  • Stephan Borgehammar
  • Torbjörn Ebenhard

Litteraturanvisning

Allmänt:
Ingrid Andersson & C. Lindberg, Unghästar (2:a upplagan 2003);
B. Attrell m.fl., Hästens biologi, utfodring och avel (2:a upplagan 1999);
J.W. Evans m.fl., The Horse (2:a upplagan 1990);
M. Mellberg, Hästhållning i praktiken (3:e upplagan 2004).
Anatomi:
Lars-Erik Magnusson, Hästens exteriör: Prestation och hållbarhet (1987).
Hästsjukdomar:
F. Sevelius m.fl., Håll hästen frisk (4:e upplagan 1991);
A. Sutton, Den skadefria hästen (2003).
Domesticering:
S. Bökönyi, ”Horse”, i Ian L. Mason (utgivare), Evolution of Domesticated Animals (1984).
Tecken och färger:
B. Furugren, Hästens färger (2000).
Utfodring:
C. Planck & M. Rundgren, Hästens näringsbehov och utfodring (2003).
Historia:
H.B. Barclay, The Role of the Horse in Man’s Culture (1980);
B. Furugren, Från vildhäst till sporthäst (1990);
S. Loch, The Royal Horse of Europe (1986).
Hästen i svensk folklore:
P. Heurgren, Husdjuren i nordisk folktro (1925).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, häst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/häst