Den sköna gotiken efter 1400 är kanske mest gripbar för vår tid i altarmålningar av bl.a. Gentile da Fabriano (nu i Uffizierna, Florens) snarare än i bevarade fresker. En höjdpunkt nådde den med Fra Angelicos måleri, bl.a. i San Marco-klostret i Florens, på en gång både mycket aktuellt med centralperspektiv och antika intryck i gestaltningen och koloristiskt och dekorativt i hållningen. Drag från stilen finns ännu vid sekelmitten i Benozzo Gozzolis fresker i Palazzo Medici, och den företräds av Pisanellos

(80 av 1034 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Sven Sandström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sengotik och renässans. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/italien/konst/sengotik-och-renässans