Köpenhamn, danska København, huvudstad i Danmark; 659 350 invånare (2024), exklusive Frederiksbergs och Gentofte kommuner.

(15 av 87 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Näringsliv

Köpenhamns näringsliv har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Industrin omfattning och betydelse har minskat kraftigt medan tjänste- och servicenäringar, främst handel, transporter, finans- och försäkringsverksamhet, IT, undervisning samt privat och offentlig administration, svarar numera tillsammans för mer än 90 procent av arbetstillfällena. 

Trots industrin tillbakagång i centrala

(50 av 340 ord)

Stadsbild och arkitektur

Den indre by (gamla staden) leder sitt ursprung från medeltiden. Rester av den äldsta bebyggelsen kan upplevas i tornruinen på Jarmers Plads, under Christiansborgs källare och i Sankt Gertruds klosters källarvalv vid Hauser Plads.

Under renässansen utsmyckades staden med en rad byggnadsverk, exempelvis slottet Rosenborg (1634), Børsen (1625) och Trinitatis Kirke (1657) med det tillhörande Rundetårn (1642). Då tillkom också det för flottans manskap avsedda radhuskvarteret Nyboder och stadsdelen Christianshavn med sina holländskinspirerade kanaler.

År 1749 utvidgades den befästa staden

(80 av 636 ord)

Christiania

Christiania är ett alternativsamhälle, så kallat fristad, i Christianshavn i Köpenhamn. Det är ett

(14 av 93 ord)

Kulturliv

Danmarks nationalscen är Det kongelige Teater vid Kongens Nytorv, med två scener (Gamle och Nye), och där ges dramatik, opera, musikal och balett, den sistnämnda med anor från August Bournonvilles tid. År 2005 invigdes ett operahus tillhörande Det konglige Teater.

image/jpeg

Köpenhamn. Operahuset i Köpenhamn sett från Amalienborg.

Bland stadens övriga, mer än 20 teatrar kan nämnas Folketeatret, Betty Nansen Teatret, Fiolteatret, Østre

(63 av 454 ord)

Historia

Stadens äldsta historia är relativt oklar. Utgångspunkten för Köpenhamn, som i källor före ca 1200 kallades Havn, var en god naturhamn med lämpligt läge för förbindelser över Öresund. En enstaka yngre källa refererar till Havn redan på 1040-talet, men platsen är annars känd först 1167 när roskildebiskopen Absalon, sedermera ärkebiskop, lät bygga en ny borg i Havn. Absalon hade ca 1160 fått borgen Havn med tillhörande bebyggelse i förläning av Valdemar I, och orten förblev därefter i Roskilde biskopsstols besittning fram

(81 av 844 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Erik Magntorn
  • Flemming Skude
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Karl-Erik Frandsen
  • Sven Anders Söderpalm
  • Ulf Erlandsson

Litteraturanvisning

København: Fra bispetid til borgertid: Byplanmæssig udvikling til 1840, utgiven av Stadsingeniørens direktorat (1947);
S. Cedergreen-Bech m.fl. (utgivare), Københavns historie 1–6 (1980–83);
H.U. Ramsing, Københavns historie og topografi i middelalderen 1–3 (1940).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Köpenhamn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/köpenhamn