kanal
kanaʹl (latin canaʹlis ’ränna’, ’avloppsrör’, av caʹnna ’rör’, motsvarande grekiska kaʹnna ’rör’, ’vass’, ’vassrör’, som ytterst går tillbaka på ett semitiskt ord), konstgjord
(23 av 158 ord)Teknisk beskrivning
Kanaler, och i någon mån kanaliserade floder, måste till skillnad från naturliga vattendrag säkras mot läckage. Ursprungligen gjordes detta med en blandning av lerjord, vatten och grov sand, men senare har andra material kommit till användning, t.ex. aska, cement, bentonitlera, asfaltbaserade material, polyetenplast eller betong. I övrigt varierar utförandet med ändamålet.
Trafikkanaler är oftast s.k. jordkanaler utan
(57 av 402 ord)Historik
Kanalbyggnadskonsten uppkom i de forntida floddalskulturerna vid Eufrat och Tigris samt vid Nilen, Indus och de stora kinesiska flodområdena. Här fanns bördiga jordar och människor som tidigt organiserade sig i stora gemensamma byggnadsprojekt. De tidigaste kanalerna byggdes för bevattningsändamål. Konstbevattningen var själva förutsättningen för det välstånd som senare fick sitt uttryck i praktfulla byggnader som tempel och pyramider. Den förste dokumenterade kanalbyggaren är den egyptiske kung ”Skorpion”, som ca 3000 f.Kr. byggde en kanal i övre Egypten. Kanaler finns också
(80 av 580 ord)Dagens kanaler
I dag är mellanhavskanalerna, främst Panamakanalen, Suezkanalen och Kielkanalen, av största vikt för världshandeln på grund av den avsevärda förkortning av sjövägen dessa erbjuder. På de inre vattenvägarna i Nordamerika, Europa och Asien har även under senare decennier transportvolymerna ökat betydligt. Trots våra dagars snabba
(45 av 317 ord)