Systematisk arkeologisk aktivitet i Kina inleddes först under 1920-talet; dessförinnan hade kunskapen om landets materiella förflutna till inte obetydlig del härrört från plundring av gravar och heliga platser. En inhemsk fornkunskapsakademi grundades 1928. Redan 1921 hade dock lämningar av primitiva människor påträffats i grottorna vid Zhoukoudian, 46 km sydväst om Beijing. Bosättningarna för dessa tidiga ”pekingmänniskor” – tidigare klassicificerade som en egen art,

(63 av 442 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Shangdynastin (ca 1500–1040 f.Kr.)

Bakgrunden till Kinas mycket långa kulturkontinuitet var länge dold i ett komplex av folkliga trosföreställningar och legender, där sägenomspunna statsgrundare och kulturheroer som Huang Di (’den gule kejsaren’), Hou Ji (’hirskornens herre’) och Yu (mytisk kanalbyggare och grundare av Xiadynastin) spelade

(41 av 288 ord)

Medverkande

  • Göran Malmqvist
  • Pontus Reimers
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Förhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina/förhistoria