konfektionsindustri, den del av sömnadsindustrin som avser tillverkning av kläder. (Övrig

(11 av 29 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utvecklingen fram till 1950

Lagstiftningens liberalisering gav en första förutsättning för hantverkets industrialisering. I revolutionens Frankrike

(12 av 33 ord)

Teknologi och företagsformer

Möjligheten att sälja färdiga plagg som inte var beställda och utprovade av konsumenten togs tillvara genom förlagssystemet. Tillverkning i parti organiserades av köpmän som mot kontant lön lät

(28 av 194 ord)

Sortiment och marknader

Svensk konfektion har i huvudsak sålts på hemmamarknaden. De masstillverkade plagg som producerades inom förlagssystemet fann sina nya köpare i den växande stadsbefolkningen och bland den norrländska sågverksindustrins arbetare. En mer avancerad verksamhet

(33 av 230 ord)

Sysselsättning

Trots betydande rationaliseringar ökade antalet sysselsatta inom svensk konfektionsindustri mellan 1920 och 1940 från drygt 7 500 till

(18 av 118 ord)

Utvecklingen efter andra världskriget

Efter en uppbromsning under andra världskriget steg sysselsättningen och produktionen i svensk konfektionsindustri, och sysselsättningsmässigt nåddes en topp under 1950-talet. Under 1960-talet och i synnerhet 1970-talet medförde ökade lönekostnader i Sverige och ökad import en mycket kraftig minskning av svensk sömnadsindustri. Antalet anställda fortsatte att minska under 1980- och 90-talen. Det totala antalet sysselsatta i konfektionsindustrin var drygt 2 000 personer (1996).

Att den årliga produktivitetstillväxten under 1960- och 70-talen

(70 av 492 ord)

Internationell utveckling

Omkring 1950 var konfektions- och textilindustrin i flertalet länder huvudsakligen en hemmamarknadsindustri, men numera är världshandeln (inklusive fibrer) mer än 700 miljarder dollar (2011). Hela perioden har karakteriserats av dramatiska förändringar, trots att man genom olika handelsbegränsningar inom GATT (mest känt är multifiberavtalet 1964) försökte och delvis lyckades stabilisera utvecklingen. Hongkong blev med detta en betydande konfektionsexportör tillsammans med bland annat Italien och Kina. I och med GATT- avtalet 1992 nåddes till sist en överenskommelse om avveckling av kvotregler fram till och med 2005. I

(85 av 941 ord)

Medverkande

  • Jan Jörnmark
  • Kersti Ullenhag
  • Nils-Bertil Furvik

Litteraturanvisning

TEKO 91: Bedömning av tekoindustrins utveckling 1991–92, utgiven av NUTEK (1991);
Vägval TEKO: Svensk tekoindustri på 1990-talet, utgiven av SIND (1991);
K. Erlandsson, ”Textil, konfektions- och läderindustri”, Sveriges Industri 1985;
Gertrud Grenander-Nyberg, ”Sömnadsindustrin: En översikt av dess uppkomst och utveckling i Sverige”, Daedalus 1946;
Gertrud Grenander-Nyberg, ”Den svenska sömnadsindustrin omkring 1900”, Liv och folkkultur 1948;
Folke Kristensson, Studier i svenska textila industriers struktur (1946).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, konfektionsindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konfektionsindustri