koppar (senlatin cuʹprum, av latin cyʹprum, av aes Cyʹprium egentligen ’metall

(11 av 45 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och produktion

I jordskorpan finns koppar både i gedigen form och som kemiska föreningar. Medelhalten där uppskattas till ca 50 g/ton och världens totala reserver till ca 3 700 miljoner ton enligt U.S. Geological Survey (2009). Av världens

(36 av 247 ord)

Framställning

Omkring 80 % av världens primärkoppar framställs ur sulfidhaltiga malmer, t.ex. kopparkis, CuFeS2 som innehåller ca 0,5 % koppar. I viss utsträckning används också mineral som består av komplexa oxider. Malmen krossas och mals till finkornigt pulver, som sedan anrikas till slig genom flotation. Sligen, med 20–30 % koppar, rostas

(50 av 342 ord)

Egenskaper

I naturen finns koppar som en blandning av två stabila isotoper med masstal 63 och 65. I rent tillstånd är koppar rödglänsande och diamagnetisk (se diamagnetism). Av alla metaller är den näst silver den bästa ledaren för elektricitet och

(39 av 269 ord)

Halvfabrikat och legeringar

Ungefär hälften av all producerad koppar används som elledare, främst i form av tråd. Tillverkningen sker via smältning av katodkoppar under kontrollerad atmosfär så att syrehalten i smältan hålls konstant på önskad nivå. Smältan gjuts kontinuerligt till en sträng med fyrkantigt

(41 av 290 ord)

Användning

Koppar och kopparlegeringar används inom områden där hög ledningsförmåga (både för el och värme), god korrosionshärdighet, färg, formbarhet, hållfasthet samt lätthet att foga genom lödning är av betydelse. I stort sett all tråd för elinstallationer i hus är av koppar liksom elledare i elgeneratorer och motorer.

Även inom telekommunikationsområdet är koppar fortfarande av betydelse, trots att optiska glasfiberkablar används alltmer. Den totala förbrukningen av koppar inom detta område har inte minskat nämnvärt, bl.a. beroende på nya teletjänster.

Koppars

(78 av 553 ord)

Biologisk roll

Koppar är ett livsnödvändigt mikronäringsämne för sannolikt alla levande organismer och

(11 av 21 ord)

Växter och svampar

I växternas fotosyntes medverkar kopparproteinet plastocyanin. Kopparbrist hos kärlväxter kan yttra sig som skador på

(15 av 107 ord)

Djur

Hos många ryggradslösa djur, t.ex. ringmaskar, insekter och kräftdjur, sker syretransporten med det kopparhaltiga proteinet hemocyanin. Hos däggdjur och fåglar finns de högsta kopparhalterna i lever, hjärna

(27 av 186 ord)

Människa

Hos människa uppgår det totala kopparinnehållet hos en vuxen person till ca 80 mg, med ett dagligt intag med födan på 2–3 mg. Koppar finns i blodplasma, dels löst bundet till

(31 av 218 ord)

Föreningar

I kemiska föreningar har koppar oxidationstalen +1 eller +2, men sällan +3. I vattenlösning är koppar(II)salter stabilast.

Koppar(I)oxid, Cu2O, som mineral kuprit, är ett rödbrunt, fast ämne, olösligt i vatten. Industriellt framställs oxiden genom reduktion av blandade kopparoxidmalmer med metallisk koppar eller genom elektrolys av en vattenlösning av natriumklorid mellan kopparelektroder. Den används som katalysator för organiska reaktioner och som adsorbent för kolmonoxid. Dess användning i

(66 av 492 ord)

Historik

(1 av 1 ord)

Kopparhantering i äldsta tid

Koppar var, jämte guld, silver och bly, en av de första metaller som bearbetades av människan. Liksom guldföremålen är de äldsta kopparartefakterna prestigeföremål, kallhamrade från ytliga fyndigheter. När kopparföremål började framställas är svårt att specificera; neolitiska boplatser i

(38 av 268 ord)

Kopparbrytningen i Sverige

Den svenska kopparbrytningen kan beläggas från 900-talet e.Kr. och med utvinningen i Falun, som antas ha påbörjats mellan 850 och 1080 e.Kr., började produktionen växa snabbare. Under medeltiden låg de viktigaste europeiska koppargruvorna i Spanien, Portugal och Centraleuropa. Koppar användes vid denna tid främst för takbeläggning samt inom vapenindustrin, bl.a. för tillverkning av bronskanoner.

1600-talet. Sveriges kopparproduktion började expandera under 1500-talet, men det egentliga genombrottet

(65 av 462 ord)

Kopparbrytningen under 1900-talet

Nya kopparfyndigheter i framför allt USA bidrog till att produktionen kunde möta den ökade internationella efterfrågan. Ett ökat utbud från i synnerhet Chile ledde dock under 1920-talet till instabila priser och försök att kontrollera marknad och prisutveckling via karteller.

Den svenska brytningen av koppar

(44 av 313 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Bengt Lundh
  • Birger Granström
  • Germund Tyler
  • Gösta Winqvist
  • Jan Jörnmark
  • Jörgen Malmquist
  • Lars Ivar Elding
  • Mats Larsson
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Pontus Reimers
  • Rolf Sundberg

Litteraturanvisning

Anton von Swabs berättelse om Avesta Kronobruk 1723 (1983);
Malm och metaller, SOU 1979:40; Quarterly Review 4, utgiven av CIPEC 1990; Ullman’s Encyclopaedia of Industrial Chemistry A 7 (1986);
B. Jovanovic, ”The origins of copper mining in Europe”, Scientific American 1980;
S. Lindroth, Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora kopparberget intill 1800-talets början 1–2 (1955);
P.R.S. Moorey, ”The archaeological evidence for metallurgy and related technologies in Mesopotamia”, Iraq 1982;
M. Radetzki, Råvarumarknaden (1989);
C. Renfrew, ”Varna and the social context of early metallurgy”, Antiquity 1978.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, koppar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koppar