Näringsliv
Efter revolutionen 1959 blev Kuba alltmer beroende av dåvarande Sovjetunionen. 1972 blev landet medlem av de socialistiska staternas ekonomiska samarbetsorgan SEV (COMECON).
Mellan 1975 och 1990 var Kubas ekonomiska strategi upplagd efter planhushållningsprinciper med femårsplaner som var integrerade med övriga SEV-medlemmars. Sovjetunionen köpte framför allt kubanskt socker till överpris i utbyte mot ekonomiskt och militärt stöd.
Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 skedde en långsam omdaning av Kubas ekonomi mot marknadshushållning. Mellan 1990 och 1993 sjönk BNP med 35 procent, varför en
(80 av 588 ord)Jordbruk
Bördig jordmån och lämpligt klimat ger goda odlingsförutsättningar, även om såväl tropiska cykloner som torka tidvis förorsakar svårigheter. Före 1959 bedrevs jordbruket i regel extensivt på stora gods, huvudsakligen sockerplantager ägda av amerikanska företag. Efter revolutionen förstatligades dessa, och det privata jordinnehavet (totalt cirka 10 procent av
(47 av 334 ord)Skogsbruk
I provinsen Pinar del Río längst i väster samt inom öns
(11 av 43 ord)Fiske
Kuba har satsat på en utveckling av fisket, bland annat genom
(11 av 59 ord)Mineral
Kubas mineraltillgångar är främst koncentrerade till landets östra delar. Här finns
(11 av 55 ord)Energi
Kubas energiförsörjning baseras till stor del på oljeimport från Venezuela. Värmekraftverk
(11 av 58 ord)Industri
Efter revolutionen 1959 byggde Kuba upp en industriproduktion med hjälp från Sovjetunionen och övriga öststater. Tillverkningsindustrin koncentrerades främst till Havannaområdet och till Santiago de Cuba. Provinshuvudstäderna, till exempel Santa
(29 av 201 ord)Utrikeshandel
USA:s blockadpolitik efter 1960 medförde att Kubas handel nästan uteslutande riktades mot Sovjetunionen och Östeuropa. Fram till 1990 avsattes 3/4 av Kubas export på den sovjetiska marknaden, och Sovjetunionen svarade samtidigt för 2/3 av Kubas import, främst bestående av livsviktiga oljeleveranser och maskiner till
(44 av 312 ord)