kvartäʹr (av latin quaʹrtus ’fjärde’), geologisk period från 2,6 miljoner år före nutid till nutid, även namn på det geologiska system (lagerföljd) som bildats

(24 av 166 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kontinentaldrift och stortektonik

Nordatlanten vidgas några centimeter om året genom uppsprickningen utefter Mittatlantiska ryggen. En expansion av i genomsnitt 2 cm

(18 av 121 ord)

Klimat och istider

Kvartär kännetecknas av ett förhållandevis kallt klimat med stora variationer, styrda dels av astronomiska förhållanden, dels av paleogeografiska förhållanden på jorden; se istider.

Den klassiska indelningen av kvartärtiden skapades av Albrecht Penck och Eduard Brückner i början av 1900-talet genom studier i Alpområdet. De urskiljde fyra istider (glacialer), vilka i ordning från den äldsta till den yngsta benämndes günz, mindel, riss och würm. Mellan dessa förekom varmtider (interglacialer), vilka benämndes günz/mindelinterglacialen (eller bara G/W), osv. Senare konstaterade andra forskare att

(80 av 634 ord)

Havsyteförändringar och landbryggor

Vid sin maximala utbredning har inlandsisarna som mest täckt ca 30 % av jordens icke havstäckta yta. Det är omkring tre gånger så stor areal som under en värmetid, eller mellan 40 och 50 miljoner km

(36 av 245 ord)

Sedimentation

I områden som har berörts av kvartära nedisningar, vattenståndsväxlingar och periglacial aktivitet bildar kvartära avsättningar flerstädes markyta där äldre berggrund inte

(21 av 147 ord)

Flora och fauna

Under inledningen av kvartär ersattes i Europa den varmpräglade floran med arter som mammutträd, sumpcypress, skärmtall, hemlock, vingnöt, hickory, hästkastanj och ambraträd av våra moderna skogsträd, t.ex. gran, tall, björk, ek, avenbok, bok, alm, lind, hassel och ask. Nutidens europeiska flora blev därför i hög grad etablerad redan i början av kvartär. Den uppvisar sedan en rad reträtter och expansioner i takt med klimatväxlingarna. Under kalltider trängdes värmekrävande växter undan mot söder och sydöst, medan köldanpassade arter kom att dominera.

(80 av 1430 ord)

Medverkande

  • Björn Sundquist
  • Jan Bergström
  • Lars Werdelin
  • Ragnar Hall
  • Ronnie Liljegren

Litteraturanvisning

P.-G. Andréasson m.fl., Geobiosfären (2006);
K. Aaris-Sørensen, Danmarks forhistoriske dyreverden – fra istid til vikingetid (1988);
R.S. Bradley (utgivare), Global Changes of the Past (1989);
W. Chorlton (utgivare), Istider (svensk översättning 1984);
F.M. Gradstein m.fl., A Geological Time Scale 2004 (2004);
B. Kurtén, Istidens djurvärld (1964);
B. Kurtén, Istiden (1969);
B. Kurtén, Before the Indians (1988);
R. Liljegren & P. Lagerås, Från mammutstäpp till kohage: Djurens historia i Sverige (1993);
M. Lindström m.fl., Sveriges geologi från urtid till nutid (2000);
J.G. Ogg m.fl., The Concise Geologic Time Scale (2008);
Tage Nilsson, Pleistocen (1972);
A.J. Stuart, Pleistocene Vertebrates in the British Isles (1982);
A.J. Stuart, ”Mammalian extinction in the late Pleistocene of northern Eurasia and North America”, Biological Reviews 1991;
A.J. Sutcliffe, On the Track of Ice Age Mammals (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kvartär. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvartär