latinsk litteratur
latinsk litteratur har skrivits från 200-talet f.Kr. i Rom och det
(11 av 31 ord)Romersk litteratur
Redan på 600-talet f.Kr. hade romarna via etruskerna övertagit skriften från grekerna
(12 av 79 ord)Den arkaiska perioden, ca 240–ca 80 f.Kr
Livius Andronicus, som var av grekisk härkomst, lät år 240 f.Kr. uppföra ett grekiskt drama i latinsk översättning. Han gjorde romarna förtrogna med den grekiska litteraturen genom sin översättning av Odysséen till latin, dock inte på hexameter
(37 av 261 ord)Den klassiska perioden, ca 80 f.Kr–14 e.Kr
Under tiden för de stora politiska omvälvningarna i Rom tillkom en betydande litteratur. Medan inbördeskrigen pågick dominerade prosan; poesin nådde sin höjdpunkt under Augustus principat. Gemensamt är det dominerande nationella temat: den romerska staten. Lucretius tog upp tävlan med den grekiska lärodikten och utlade epikurismens materialistiska läror i det
(49 av 348 ord)Den efterklassiska perioden, 14–138 e. Kr
Retoriska stilideal som var andra än Ciceros klassiska och som kan betecknas med ordet manierism hade redan influerat Ovidius poesi. De blev under kejsartiden alltmer dominerande inom samtliga genrer. Det historiska eposet företräddes av
(34 av 236 ord)Den senlatinska perioden, 138–500-talet
Periodens litteratur kan delvis karakteriseras som efterklang, men med kristendomens seger inträdde en tid av nyskapande diktning av stor betydelse. Betonas skall också att en stor del av litteraturen inom det romerska riket är skriven på grekiska, t.ex. kejsar Marcus Aurelius ”Självbetraktelser”. En arkaiserande tendens gjorde sig
(47 av 333 ord)Medeltidslatinsk litteratur
Under perioden från senantiken till humanismen tillkom litteraturen främst i kyrkans hägn. Man undervisade på latin i kloster- och ordensskolorna, sedan också vid universiteten. Antik, kristen och orientalisk–arabisk kunskap och kultur smältes
(32 av 224 ord)Perioden ca 500–ca 1100
Insatser av Boethius och Cassiodorus (död efter 580), vilken lät avskriva och översätta antika verk, bidrog starkt till att bevara antikens kultur in i medeltiden. Benedictus av Nursia fick med sin ordensregel, Benediktinregeln, ett stort inflytande. Benediktinerna var under århundraden de främsta kulturförvaltarna i Europa. Påven Gregorius I gav namn åt den gregorianska sången;
(54 av 378 ord)1100- och 1200-talen
Perioden blev en blomstringstid för den latinska litteraturen. Med de franska katedralskolorna och universiteten som centrum genomgick den lärda kulturen en rik utveckling. Den platonska naturfilosofi man där lärde gav grundläggande teman åt allegorisk naturpoesi av bl.a.
(37 av 259 ord)1300- och 1400-talen
Trots att folkspråken utvidgade sitt användningsområde behöll latinet under lång tid sin dominans som vetenskapligt språk men även inom historieskrivningen, den religiösa poesin (bl.a. Christian von Lilienfeld, Konrad von Haimburg och Ulrich Stöckl) och i
(35 av 246 ord)Nylatinsk litteratur
En nylatinsk litteratur uppstod ca 1350 i Italien under inflytande från humanismen och kom under en långvarig process att tränga ut medeltidslatinet. Den utbredde sig under 1500-talet över hela Europa, hävdade sin ställning under 1600- och 1700-talen som internationell, lärd litteratur; fortfarande tillkommer viss litteratur på latin. Nylatinet var en skapelse av italienska humanister och bygger huvudsakligen på det klassiska latinets ordförråd och stil. Avgörande betydelse fick Petrarcas syn på Cicero som språklig och stilistisk förebild. Genom Coluccio Salutati i
(80 av 698 ord)