Krig och sönderfall
Osmanska riket var från början av 1800-talet starkt försvagat och började betraktas som ”Europas sjuke man”. Janitsjarerna avhändes makten 1826, vilket stärkte sultanen men också medförde att militärmakten kunde moderniseras efter västerländsk förebild. Edikt i syfte att reorganisera riket inledde den s.k. reformperioden, Tanzimat (1839–76), men fick endast begränsad
Information om artikeln
Källangivelse