Teori

Niels Bohr framlade 1921 en teori för periodiska systemet utifrån grundtanken att elektronerna i en flerelektronatom befinner sig i elektronskal, motsvarande de energinivåer som är tillåtna för den ensamma elektronen i en väteliknande atom enligt Bohr–Sommerfeld-modellen, det vill säga bestämda av ett huvudkvanttal, n = 1, 2, 3, ...

Elektronernas energi inom ett skal förutsattes ligga på n olika nivåer, bestämda av bikvanttalet (banimpulsmomentkvanttalet) l = 0, 1, ..., n – 1, och öka med

• Författare:
• Levi Tansjö

Samma år, 1925, som Pauli-principen formulerades uppställdes Schrödingerekvationen och löstes året därpå för väteatomen. Den gav för väteatomen godtagbara lösningar i form av vågfunktioner, ψ (x, y, z), enbart för vissa kvanttal, vilka befanns vara identiska med de i Bohr–Stoner–Pauli-teorin

• Författare:
• Levi Tansjö

När man i periodiska systemet går från ett grundämne till närmast följande tillförs atomkärnan en proton och elektronhöljet kring kärnan en elektron, vilken går in på den lägsta energinivå som Pauli-principen tillåter och i fall av degenererade energinivåer i den orbital som

• Författare:
• Levi Tansjö