Senrepubliken (133–31 f.Kr.)

Senrepubliken karakteriseras till det inre av det kollektiva nobilitetsstyrets sammanbrott inför allt djupare sociala kriser, maktens koncentration till enstaka individer och en intensifierad ekonomisk tillväxt, till det yttre av en allt mer öppet imperialistisk expansionspolitik, som utsträckte rikets gränser från Atlanten till Eufrat.

Perioden inleds av bröderna Gracchus ekonomiska och sociala reformförsök (Tiberius 133, Gaius 123–122 f.Kr.): jordutdelningsprogram avsedda att återskapa den sedan andra puniska kriget vacklande italiska bondeklassen och därmed stärka underlaget för militär rekrytering, utdelande av subventionerad spannmål

• Författare:
• Örjan Wikander