Historia
Från medeltid till 1800-talets början
Romarna drog sig på 270-talet e.Kr. tillbaka från större delen av nuvarande Rumänien men stannade kvar i Dobrogea. Därefter kom delar av området att domineras av ett flertal invandrande folk: goter (till 370-talet), hunner (till 454), gepider (till 567), avarer (till 700-talet) och därefter bulgarer och slaver. Den dakisk–romerska befolkningen tycks dock ha bevarat sitt språk, som under
(58 av 410 ord)Slutet på fanariotväldet
År 1821 invaderade fanarioten Alexander Ypsilantis Moldova och uppmanade alla kristna att göra uppror mot turkarna. Uppropet mötte ingen respons hos rumänerna, som i stället under ledning av den anti-fanariotiske Tudor
(31 av 221 ord)De förenade furstendömena (1861–81)
Under Cuza infördes ett modernt rättssystem och fri undervisning. Under motstånd från kyrka och storgodsägare påbörjade Cuza omfattande jordreformer.
(19 av 135 ord)Kungadömet (1881–1947)
Nu följde en administrativ och militär modernisering efter tyskt mönster. Trots att det politiska livet på ytan liknade det västeuropeiska fanns de typiska balkanska dragen av klientsystem och nepotism både hos de konservativa, stödda av kyrka och jordägare, och hos liberalerna, stödda av affärsmän och tjänstemän. Liberalerna sökte föra en protektionistisk politik gentemot Österrike–Ungern, vilket ledde till ett handelskrig 1886–93. Samtidigt stimulerade utländskt kapital framväxten av petroleumindustrin i Cîmpina–Ploiești-området. I övrigt var industrin svagt utvecklad, vilket återspeglades i den ringa
(80 av 678 ord)Folkdemokrati (1947–90)
I december 1947 tvingades kungen abdikera, och omvandlingen till folkdemokrati påbörjades med generalsekreteraren i rumänska arbetarpartiet (från 1965 kallat kommunistpartiet) Gheorghe Gheorghiu-Dej (1901–1965) som pådrivare. Under hans tid som statschef från 1961 inleddes orienteringen mot en i förhållande till Sovjetunionen självständig utrikespolitik, som medförde stora lån från
(47 av 335 ord)Vägen till demokrati och EU-integration
Det formellt demokratiska Rumänien var ett fattigt och djupt skuldsatt land på grund av de ekonomiska missgreppen under Ceaușescuregimen, och hela 1990-talet kom att präglas av misslyckade eller halvhjärtade försök till reformer. En stadigt sjunkande levnadsstandard bidrog mer än en gång till våldsamma strejker och demonstrationer, i synnerhet bland gruvarbetare som protesterade mot nedläggningen av olönsamma kolgruvor.
Rumänien. Ion Iliescu (till vänster) och Petre Roman, president respektive premiärminister i det provisoriska styre som ledde landet efter